Jag och stilcoachen Ann-Sofie träffar Sara hemma i lägenheten på Hertsön i Luleå, där hon bor tillsammans med maken Anders och deras snart fyraåriga son Jeremia.
Under samtalet vid köksbordet, till en kopp varmt te, kommer sonen på tal gång på gång. En del av Saras identitet är mödraskapet, en del som snart kommer att bli ännu större. Framåt våren väntar familjen tillökning, ett nytt litet liv växer i Saras mage.
En annan del av Sara är yrkesjaget. Till vardags jobbar hon som engelsklärare på distans för vuxna runt om i landet och som biträdande rektor.
– Jag gör inte så stor skillnad på hur jag klär mig i jobbet och privat. Det är som stretch rakt igenom, det ska vara både skönt och fint. Det blir oftast leggings eller strumpbyxor med en tunika, klänning eller kjol, och så en kofta på det.
I garderoben finns en hel spets, blommor och paisleymönster, mycket turkost, en del ljunglila och knappt något svart. En del plagg har Sara själv sytt om för att de ska passa henne bättre.
– Jag kan tycka att det är snyggt med en svart, glansig blus och svarta jeans – lite Gwyneth Paltrow-cool – men det är inte jag, säger Sara.
Hon har ett intresse för kläder och mode och hon har en egen stil. Men …
– Jag kommer inte vidare, jag är fast i samma gamla hjulspår. Jag har samma frisyr som när jag var 17. Jag hoppas få hitta nya uttryck, säger hon.
Sedan några år tillbaka handlar Sara bara kläder på second hand, loppis, auktionssajter och klädbytardagar, med underkläder som enda undantag.
– Det var efter att min son föddes som jag omvärderade mycket i livet och funderade över vad man är när man är en bra människa.
Hon började läsa på om modeindustrin och dess baksidor för både människor och miljö.
– Om jag köper en t-shirt för 99 kronor så får ju den som gjort tröjan inte mycket alls, säger hon.
En kultur där man slänger kläder för att de är omoderna krockar helt och hållet med Saras inre kompass.
– Att man ska köpa det senaste för att bli lycklig, det köper jag inte. Köper jag en lågpriströja på Rädda barnen så får ju i alla fall de rädda barnen något och det är bättre för miljön.
Sara drivs ett starkt känslobundet engagemang - hon är en sådan som kan ligga vaken om nätterna för att hon är så arg på Donald Trump - och starkast brinner hon för människors lika värde, integration och miljö och etik.
– Jag hämtar grund för det i min kristna tro. Enligt bibeln ska man inte göra skillnad på folk och folk. Här är alla skapade som Guds avbild, alla är lika mycket värda, säger Sara.
Både tron och miljöengagemanget visar det sig att Sara delar med ekofrisören Susanne Ahlström som ska ge Saras frisyr ett lyft några dagar senare.
– Jag jobbar bara med produkter baserade på produkter och växter. Det är bättre både för miljö och hälsa men behandlingarna tar lite längre tid. Det håller lika länge som vanlig färg, säger hon.
Salongen liknar mer ett spa än en traditionell frisersalong och stället för stickande kemikalier luktar det snarare hö och vinäger. Till lugn pianomusik får Sara håret grundligt borstat med svinborstar och när hårfärgen väl sitter i får Sara lägga sig och sova en timme.
– Det var en annorlunda upplevelse, jag tror aldrig jag har sovit med hårfärg i håret, säger Sara efteråt.
Det tar inte länge innan de två kvinnorna finner varandra Sara släpper fram sin sprakande personlighet.
– Jag ser ut lite som träsktrollet Shrek!, kastar hon ur sig med en grimas inför åsynen av den grönbruna lervällingsliknande sörja som Susanne täckt håret med.
Den gröna röran är mald indigo som blandats med ett rödvin och ett örtavkok med björk, nässla och salvia. Den ger håret en mörkbrun nyans medan den rödbruna röran av henna och vinäger ger röda effekter där den penslas här och där.
Susanne klipper håret i en busig frisyr som framhäver de röda slingorna.
– Jag tar bort en del i nacken och på sidorna, med undercut vid öronen, för att få mer volym upptill, och så blir det en rolig kugg med kort undertill och lite längre ovanpå och på ena sidan, säger hon.
Make up-artisten Emma Henriksson lägger en make up med fokus på ögonen, som målas med skuggor i gröna toner i stället för det lila som Sara oftast använder.
– Ta lite i taget och bygg upp en färg, från ljusa färger till mörka, säger Emma.
Under det ligger en bas av foundation och löspuder och en lätt ”contouring”, med gråbrunt under kindbenen och käkbenen och highlighter på näsbenet och som ett streck i mitten av pannan.
– Det är för att få mer form i ansiktet, när man lägger foundation tar man bort all form, säger Emma.
Det hela avslutas med en kallt rosa rouge, svart mascara och ett kallt brunrosa läppstift.
Vi sluter upp med Ann-Sofie Sköld Åberg på en av Luleås second handbutiker. Som ovan loppisfyndare blev hon först överväldigad av den stora mängden olika plagg och möjligheter, men hon har hittat en taktik som fungerar.
– Man måste låta det ta tid. Men det är ju ett otroligt utbud, här finns ju allt man kan tänka sig, alla stilar, säger hon.
Hon har under dagen letat, grävt, funderat, valt ut och kombinerat ihop ett helt gäng med olika outfits som Sara nu får prova, färdigmatchade med accessoarer och skor.
Efter det både breda och djupa samtalet vid köksbordet har Ann-Sofie en tydlig bild av Saras personlighet, stil och målbild med stilförändringen.
– Jag vill visa det som är Sara. Hon är en lekfull person och har redan en lekfull stil, så jag har experimenterat med lite oväntade färgkombinationer och varit inne och tassat lite på det mer dressade.
Först fastnar Sara för en lila utstyrsel med en mönstrad klänning i omlottmodell med fint fall, en lila ulljacka, lila halsband, svart handväska och svarta snörskor med låg klack.
– Det är lekfullt men samtidigt riktigt, riktigt snyggt. Till lilla kan Sara ha svart som komplementfärg men det är kul att lägga till något rött, rosa eller grönt som färgboost, säger Ann-Sofie som tipsar om att matcha två grejer i en extra färg, som skor och vantar.
Hon har också valt ut en svart ensemble med en prickig klänning, kort kavaj, scarf, brunt bälte och bruna skor.
– Jag vill visa hur hon kan snäppa upp sig lite extra, när hon vill vara extra uppklädd och samtidigt sätta en Sara-touch på det. Det blir effektfullt när vi blandar in brunt till det svarta, säger Ann-Sofie.
– Jag tycker att det är väldigt fint, det är som en ny stil som jag inte valt själv. Jag hade nog gått förbi det av gammal vana. Jag har haft svårt för svart men det här är ju som ändå inte så svart. Det är jättefint! Nu känner jag mig som att jag skulle kunna erövra världen, säger Sara.