Sápmis monter på årets Bok- och biblioteksmässa i Göteborg.
Vart man vänder sig på bokmässan går det omkring besökare och deltagare i kolt, men främst märks det samiska temat i Sápmis egen monter.
Det är Tjállegoahte Författarcentrum Sápmi i Jokkmokk som ansvarar för den och har bjudit hit en lång rad samiska förlag, organisationer och institutioner för att bidra till programmet under de fyra dagarna som bokmässan pågår.
Kin museum för samtidskonst i Kiruna är en av de inbjudna och museet i sin tur har tagit in Katarina Spik Skum, samisk konsthantverkare och textilkonstnär från Jokkmokk, för att utforma montern.
– Det har varit kul – en annan arena än när man slöjdar och syr kläder. Det mycket större och så ska man tänka på saker som brandsäkerhet och handikappanpassning, säger hon.
Katarina Spik Skum, samisk konsthantverkare och textilkonstnär från Jokkmokk, har skapat hela scenografin och inredningen till den samiska montern.
Förberedelserna startade för ett halvår sedan. Hon har arbetat med temat människa och miljö, boende och vad man behöver för att leva i Sápmi och hämtat inspiration från kåtan, den samiska dräkten, renhagen och inte minst sina far- och morföräldrars berättelser om livet förr.
Katarina Spik Skum har hämtat inspiration från djur och människor i Sápmi.
Mycket har hon tillverkat på egen hand men hon har även tagit hjälp av några andra konsthantverkare, slöjdare och designers för att förverkliga några av sina idéer när det handlar om material hon själv inte behärskar.
Hon tycker att det känns roligt att det är samiskt tema på bokmässans fyrtionde år, men också att det är på tiden.
– Det finns ju väldigt många samer som är författare idag så det är jättekul att det uppmärksammas.
Johanna Njaita, verksamhetsledare på Sámi Duodji, Sameslöjdstiftelsen, bosatt i Jokkmokk, säljer samiskt konsthantverk i den samiska montern.
Johanna Njaita, verksamhetsledare på Sámi Duodji – Sameslöjdstiftelsen – från Jokkmokk är på plats och säljer sameslöjd.
– Det är ju en fantastisk möjlighet att få lyfta den samiska slöjden och sprida kunskap om vårt hantverk och det har varit ett otroligt intresse bland besökarna på mässan.
Hon tycker att duodji passar mycket väl in på en bokmässa.
– Bakom varje alster finns en historia.
Elin Marakatt från Idivuoma är samisk författare och har deltagit i ett panelsamtal om de samiska författarnas situation.
Författaren Elin Marakatt från Idivuoma har deltagit i ett panelsamtal där hon har pratat om situationen för samiska författare och även om sin egen nyutkomna barnbok "Elsa, Jovnna ja Sirkus Maximus".
– Jag var här för två år sedan också men nu är det något helt annat med så mycket samisk litteratur, samiska möten och samiska seminarier, så det känns extra speciellt. Det är bra att vi också får ta den här platsen och synas, säger hon.
Att vara samisk författare i Sverige har sina utmaningar.
– Det finns inga samiska förlag i Sverige så jag ger ut mina böcker på ett samiskt förslag som är baserat i Norge.
Marja Labba från Jokkomokk jobbar för Umeå universitet som projektassistent i nordsamiska. Hon bemannar det samiska bokbordet när hon inte går på seminarier eller minglar omkring och tittar på böcken. "Det är roligt men intensivt att vara här", säger hon.
Sara-Elvira Kummunen, ordförande i samiska ungdomsförbundet Sáminuorra, tycker det är viktigt att lyfta fram den samiska kulturen i ett forum som Bokmässan i Göteborg.
Christina Snell Lumio från Övertorneå är med för artonde gången på bokmässan med sitt 25-årsjubiluerande Lumio förlag. Även hon säljer ett urval samiska böcker i sin monter.