Översikt över Obamas visioner
BOK Tron på förändring av Barack ObamaBonniers
Foto: Alex Brandon
Frågan väcks när jag läser den aktuella Tron på förändring. Barack Obamas plan för att förnya Amerika, som är en presentation av Obamas valmanifest samt åtta av hans mest berömda tal.
Obama och Hägglund ser familjen som samhällets viktigaste enhet.
De vill minska statens utgifter och sänka skatterna (förutom, i Obamas fall, för de två procent rikaste).
De poängterar etikens och religionens roll.
De pekar på det civila samhällets (föreningar, frivilligarbete) betydelse.
De undviker att tala om könsroller och föredrar registrerat partnerskap för par av samma kön, inte äktenskap.
De drömmer om en värld där man jobbar hårt, respekterar äldre och sen en vacker dag får äga sitt hus.
Fast inte ens en kristdemokrat hade vågat föreslå att staten bör erbjuda "kurser i gott föräldraskap".
Men om Obamas och Hägglunds politiska uppfattningar nu är så lika, varför uppfattas den ene som en frälsare och den andre som inskränkt och småtrist?
Utstrålning? Retorik?
Jo, men också om skilda politiska landskap.
Obama är helt enkelt så progressiv en amerikansk president kan vara. Efter åtta dystra år med Bush tillskänks Obama, trots att han faktiskt ökat försvarsmaktens budget, en messiansk aura.
Göran Hägglund, å andra sidan, personifierar den svenska kristna högern. Den är naturligtvis inte en bråkdel så radikal som USA:s, men präktig och radhuskonservativ så det räcker (speciellt i det märkliga Almedalstalet häromveckan).
"Tron på förändring" är en ganska anonym historia, men ger en bra översikt över Obamas visioner och konkreta förslag till ett nytt USA.
Lite märkligt är det att boken marknadsförs med att Obama skrivit förordet, det är ju ändå han som skrivit boken.
Men på sidan 23 förstår jag plötsligt att det inte alls är så. Valmanifestet är nedtecknat av en tredje part, vilket förlaget tycks ha glömt att berätta.
Efter några internetsökningar förstår jag att författaren är "Obama och hans kampanjstab".
Med andra ord kampanjstaben.
Men politiken är Obamas. Och en del av de listade vallöftena har redan infriats. Som skattereduceringen på femhundra dollar för förvärvsarbetande.
Andra har reviderats. I boken lovar Obama ett stimulanspaketet till den vacklande ekonomin på 50 miljarder dollar.
I februari klubbades det igenom i senaten.
På 838 miljarder.
"Tron på förändring" avslutas med åtta av Obamas tal, inklusive installationstalet. De mister visserligen en del av sin kraft i skriftlig form, men det är omöjligt att läsa dem utan att höra Obamas röst i skallen. Kraftfull, trosviss.
Som i det makalösa framträdandet efter primärvalet i New Hampshire, där rivalen Hillary Clinton faktiskt vann. Obama målar upp bild efter bild ur det amerikanska folkdjupet och varvar med sin kampanjslogan "Vi kan visst."
Yes we can.
Det är bländande retorik.
Och jag inser att det som skiljer Obama och Hägglund är värmen, innerligheten.
Förtröstan över rädslan.
Så jobbar vi med nyheter