Behövs biblioteken i framtiden?
Det traditionella bibliotekets roll har varit att samla böcker och katalogisera dem, men biblioteksväsendet genomgår stora förändringar. Biblioteket har gått från att vara bokmagasin till att bli en diversehandel.
Foto:
80-talet beskriver han som de förlorade åren, då det inte hände särskilt mycket. Datoriseringen gjorde visserligen sitt intåg på allvar och flera av de system som används idag utvecklades. Men det var först på 90-talet som det verkligen började ske stora förändringar för biblioteken.
- Då hände allt. Vi fick tre tydliga paradigmskiften. Bibliotekariens roll som intermediär förmedlare av information upphörde när databaserna gjorde att folk kunde söka själva. Och på universitetsbiblioteken kom studentens behov i centrum och biblioteket blev deras arbetsplats. Sedan förändrades mycket med internet, säger Höiseth.
Idag är den fysiska boksamlingen bara en del av allt arbete som görs på ett bibliotek, men han ser fyra tydliga områden för hans universitetsbibliotek. Informationsförsörjningen är fortsatt viktig, men till det kommer stöd för studentern i läroprocessen, högskolepedagogisk verksamhet och publiceringsverksamhet.
Den stora frågan är dock vad som ska hända i framtiden. Höiseth har redan sett hur tidskrifterna i stor grad försvunnit från biblioteket och ersatts av publicering på nätet.
- Utvecklingen har ju gått mot att våra "kunder" ska söka själv, hitta själv, låna själv och vad som sker i framtiden kommer att avgöras av teknikutvecklingen och vilka affärsmodeller som uppstår. Än så länge har e-böcker inte slagit igenom, men för de nya generationerna verkar det spela mindre roll om de läser på papper eller på en skärm. Och redan nu publicerar vårt bibliotek alla rapporter och avhandlingar på nätet. En del av dem har laddats ner upp till 100 000 gånger på ett år. Informationen kommer att vara oberoende av tid och rum och därmed har gränserna för biblioteken sprängts, säger Höiseth.
Frågan som väcks är om bibliotekarien som intermediär behövs.
- Det beror på affärsmodellerna. Läsarna kanske går direkt till producenterna i framtiden och hoppar över biblioteken. En fråga är om vi kommer att ha en roll i informationsprocessen. Vad är bibliotekens kärnverksamhet i framtiden? Är vi längre bibliotek om vi inte köper in några böcker? Ska vi heta något annat? Vi kallar oss Luleå universitetsbibliotek/LRC idag, men i framtiden kanske vi ska heta Terjes allservice.
Så jobbar vi med nyheter