Lena Einhorn har bland annat skrivit böcker om Siri von Essen ("Siri", Greta Garbo ("Blekingegatan 32"), och om sin mamma, Nina ("Ninas resa"). 

I "Den tunna isen" berättar hon om sin egen livsresa, och med fokus på vad som hände efter den dag hon på ett feministiskt läger i Värmland bland de badande ser en kvinna likt en Venus stiga upp och av en bekant bli presenterad: "Det här är Nicki". 

Händelsen blir ett före och efter i Lena Einhorns liv. Hon som tidigare både haft relationer och varit förälskad(fast själv aldrig sagt någonting till personen hon förälskat sig i) blir på djupet drabbad av Nicki. Och när de väl börjar prata känns det som "en enda lång kyss" som varade i fem timmar.  

Men trots den ljuvliga känslan finns hela tiden rädslan att våga ge sig hän. En rädsla som sitter på axeln nästan dygnet runt. Men vad är hon rädd för, egentligen, och varför? Rädslan bor också i Nicki, som har en son med Palle, en man som ger Nicki dåligt samvete bland annat genom att indirekt ge henne skulden till sonen Marcus krassliga hälsotillstånd. 

Parallellt med livet i kärlekens trumvirvel jobbar Lena Einhorn med boken om mamman Nina, som levt i gettots utkanter i Warszawa men genom ett under lyckades undvika Förintelsen när nazisterna sorterade ut vilka judar som skulle iväg till koncentrationslägret Treblinka.

Boken om Nina får Augustpris och senare tilldelas filmen om mamman en Guldbagge.

Under researchen till boken om mamma Nina hittar Lena material i form av brev mellan föräldrarna och böcker där textsjok strukits under som får henne att reflektera runt hennes egen barndom. Men kanske än mer relationen mellan hennes pappa Jerzy och mamma Nina, båda med tiden cancerläkare och i synnerhet fadern känd som stridbar chef för Radiumhemmet. Var de verkligen den perfekta familjen som grannar och omgivning tycktes tro? Var de lyckliga, som individer och familj? 

Som oftast kontrasteras minnet mot vad Lena utläser och tolkar, inte minst genom breven. Bilden av en far som alltid, till lillflickan Lenas förtrytelse, offentligt ville pussa och visa ömhet mot sin fru grumlas av annat och smärtsamt i det upphittade materialet på vinden. Och det är en sak som gör "Den tunna isen" till en personlig men inte privat historia, det finns igenkänning för både slott och koja. Det vi som barn eller tidiga tonår trodde om familj, släkt eller vänner kan ju senare var en sanning med modifikation. Vad Lena Einhorn utläser och ser är bilden av en innerst inne rätt ensam kvinna i mamman Nina.

Och på vilket sätt är Lena, som kommit ut som lesbisk och till skillnad mot föräldrarna "hoppade av forskartåget" inom cancerforskning och blivit filmare, teveproducent och författare, påverkad och formad av föräldrarna och i synnerhet moderns historia. Finns där trådar till hennes eget mysterium och rädslan bortom annat att våga ge sig hän. 

Hon säger till Nicki när år av lycka och smärta avlöst varandra att "förr eller senare måste alla människor konfrontera sin rädsla". 

Insikt är en sak, att våga är något annat. 

"Den tunna isen" är en stor läsupplevelse, personlig men allmän på samma gång. Dess röda tråd är den "omöjliga kärleken". Man läser, blir engagerad, stundom trött och less på somligt, för att i nästa stund bli engagerad igen. Lena Einhorn bok är utlämnande, berörande och fan så bra.

NY BOK 

Lena Einhorn

Den tunna isen

Norstedts förlag