Jag vet inte varför, men det gick inte en dag utan att jag tänkte på Tyra Stina Svensson. Hon var utan konkurrens den märkligaste tanten i kvarteret. Vi visste inte mycket om henne mer än att hon om vintrarna gjorde just ingenting.
Men om somrarna jobbade hon natt. Vi kunde se henne packa sin Saab V4:a. Varje gång, samma packning. En CD-spelare, en dunk vatten, ett par extra gympaskor och en unikabox. Och så drog hon iväg.
Ingen visste var hon jobbade och hon tycktes ha långa skift. Snacket kunde ha stannat därvid om inte brevbäraren en dag berättade:
- Mycket märkligt, men Tyra Stina har fått brev från Balettakademien.
Nyheten slog ned som en bomb i kvarteret och alltfler tog del i spekulationerna kring Tyra Stinas nattliga utflykter.
En av grannarna hade fångat henne i trappen och undrat om hon gick nattskift på järnverket.
- Nej, nej, hade Tyra Stina sagt och det var det närmsta ett svar vi kom.
Reporter Håkansson på lokaltidningen hade länge förundrats över de återkommande notiserna. Den senaste hade rubriken Oförklarligt nattliv i Klöverträsk. Det hade hänt tidigare: byborna hade ringt tidningen och undrat vad som pågick i skogarna om nätterna.
Vid tillfälle skulle han göra ett besök i byn och fråga runt, rent av åka dit någon natt för att undersöka detta egendomliga fenomen.
För Tyra Stina var det som vilken natt som helst. Hon hade tagit sig ut i skogen kring Klöverträsk och satt igång CD-spelaren - och sedan dansade hon för glatta livet.
Hon gjorde olika rörelser, så kallade moves: top rock, freeze och power moves. Hon hade även kommit på ett eget move som hon kallade Klöverträsksknicksen.
Det hände att hon dansade utan musik - till skogens tystnad.
Ja, så tyst var det förstås inte när Tyra Stina brakade fram och djurlivet - ömsom uppskrämt, ömsom peppat - också började att dansa och göra väsen av sig.
Så kunde det hålla på i ett par timmar tills Tyra Stina packade ihop sina grejor och åkte hem. Då fick de utpumpade djuren en chans att vila och det hände att de sov långt in på dagarna.
Djurens förändrade dygnsrytm spelade de lokala jägarna ett spratt. De var morgonpigga och förbryllade över att inget fanns att skjuta förrän långt inpå eftermiddagarna.
Om detta visste inte reporter Håkansson. Men under ett sent kvällsjobb hade han från sin bil fått syn på en skraltig Saab V4:a som svängde av mot Klöverträsk. Han beslutade att följa efter men som en löning försvinner försvann V4:an i mörkret och reporter Håkansson åkte tillbaka till redaktionen.
I kvarteret nådde spekulationerna nya rekord. Vem var hon? Vad gjorde hon om nätterna? Vad betydde brevet?
Byborna i Klöverträsk, vi i kvarteret, reporter Håkansson - alla var konfunderade. Så även Torsten Sture Svensson i Midsommarkransen som nästan hade gett upp hoppet om en plats på Balettakademien.
Men så en dag kom beskedet i ett brev som av någon anledning varit på avvägar i övre Norrland.
Byborna i Klöverträsk hade börjat vänja sig vid nattlivet och ringde inte lika ofta till tidningen varför det heller inte blev fler notiser. Det drog mot höst och då behövde vi i kvarteret inte fundera längre på Tyra Stinas förehavanden. Allt var som vanligt - eftersom just ingenting hände.
Men något hade hänt: som sänd av en salig ande kom Torsten Sture Svensson att gå ut med toppbetyg från Balettakademien. Senare kom han även att göra succé vid Kungliga baletten. Och om somrarna fortsatte det att braka i skogarna runt Klöverträsk.
Vad jag minns tog vi knappt längre notis när Tyra Stina packade sin V4:a och körde iväg. Vårt intresse var riktat mot annat håll: en poet hade flyttat in i kvarteret.
Jämte obegripliga dikter skrev han skruvade noveller. Vem var han? Förstod någon vad han skrev?
Hur många knepiga typer tål ett kvarter?