Seskarös kvinnor i fokus

I samband med hundraårsminnet av hungerupproret på Seskarö 1917 har öns hembygdsförening beställt en musikteater som ska spelas under bar himmel.

ARRANGÖR. Sten-Inge Videhult från Seskarö Hembygdsförening beställde musikteatern Splitvedsjäntan för uppförande på Seskarö skärgårdsfestival.

ARRANGÖR. Sten-Inge Videhult från Seskarö Hembygdsförening beställde musikteatern Splitvedsjäntan för uppförande på Seskarö skärgårdsfestival.

Foto: Susanne Holmberg

Kultur2017-07-14 06:00

”Splitvedsjäntan” tar fasta på hur livet tedde sig för Seskarö-borna vid den tiden. Framför allt är det kvinnornas roll i historien som belyses.

Det är Håkan Rudehill som skrivit manus och musik och han medverkar även som musiker. Två skådespelare och en koreograf från Tornedalsteatern medverkar, resten är amatörskådespelare från trakten.

­– Familjerna vid den här tiden hade många munnar att mätta, många var fattiga och nöden var svår i hela Sverige. Att få jobb som splitvedsjänta innebar att du kunde bidra till familjens försörjning, därför var det ett eftertraktat arbete i en tid då få kvinnor yrkesarbetade. En splitvedsjäntas jobb var att sortera reststumpar vid sågverken. Dessa använde lastfartygen för att hålla lasten på plats, berättar Sten-Inge Videhult, en av arran-görerna bakom Seskarö skärgårdsfestival.

I pjäsen är det rollfiguren Anna Modig som tar jobb vid sågverket för att hjälpa till att försörja familjen. Hennes mamma, som är änka med många barn, fruktar att hon ska vilja ge sig av när Anna blir kär i en sjöman.

Pjäsen innehåller flera olika parallella handlingar som alla speglar tiden. Det fanns revolutionära strömningar och makten fruktade ett arbetaruppror. Kvinnor hade inte rösträtt men kämpade hårt för att få det.

”Splitvedsjäntan” skildrar vardagslivet och manuset bygger på en rad sanna historier.

Som den om sjömanskocken som klev iland och höll sig gömd i skogen när det var dags för avfärd. Besättningen letade i flera dagar men var till slut tvungna att resa utan kock.

Mannen hade blivit kär i en Seskaröflicka och bestämt sig för att stanna och gifta sig med henne. Verklig-hetens sjömanskock var en av skådespelarnas morfar.

– Det blir så starkt när berättelsen ligger nära dem som medverkar. Man visar sin historia med stolthet, säger regissören Ulla Lyttkens som har mångårig erfarenhet av att arbeta med amatörskådespelare:

– Människor kan klara av saker som de inte trodde, och växa tillsammans.

Enligt Ulla Lyttkens handlar pjäsen om de stordåd som kvinnorna gjorde men som sällan kommit fram i historieskrivningen.

– Att kunna mätta så många barn kan inte ha varit lätt. Men kvinnorna visade stor solidaritet och hjälpte varandra.

”Splitvedsjäntan” har premiär den 16 juli.

Hungerupproret

Läs mer om hungerupproret i Tomas Breskys artikel ”Seskarö 1917 ­– strejk och kravaller” i NSD lördagen den 20 maj 2017, eller på www.nsd.se.

Pjäsen ”Splitvedsjäntan” har inspirerats av boken ”Seskarö – sågar, strider och splitvedsjäntor”, producerad av Seskarö hembygdsförening i samarbete med Black Island Books.

Första gången det gjordes utomhusteater om hungerkravallerna på ön var Seskaröspelet ”Nöd bryter lag” som uppfördes 1982.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!