Som en kil mellan det finska och det samiska sträcker sig området där Överkalixmålet - "ivvikölis" - talas. Det har beskrivits som en urgammal germansk dialekt, så som den talades redan på 1300-talet.
Nu är sista generationen som har målet som förstaspråk till åren kommen. Det språk som bäst beskriver den egna lokala världen riskerar alltså att försvinna och kring detta reflekterar konstnärerna.
Projektet, som ska utmynna i en videoinstallation och en dokumentärfilm, har fått arbetsnamnet Spår och engagerar många i bygden. Överkalixbor i 80-årsåldern har samlats i en studiecirkel och talat bondska, samtalen har dokumenterats i ljud och bild och blivit en utgångspunkt i arbetet.
Överkalixmålets anknytning till naturen och vädret blev tydlig i samtalen - ett bevis på att språket utvecklades under en tid då människorna levde i samklang med naturen.
- Ingen annanstans finns denna fascination för vädret. Man pratar ingående om det och funderar ständigt på vad det kan säga om morgondagen, berättar Maria Johansson.
Konstnärerna vill visa och förklara hur förlusten av de lokala språken kan leda till miljöförstöring.
- Det kan vara därför vi har en klimatfråga. Vi har tappat anknytningen till naturen och det som finns nära. Därför respekterar vi det inte och då får vi ett problem, säger Maria Johansson.
Hon är född 1963 och lämnade Överkalix när hon var 16 år gammal. Numera bor hon i Holland där hon är verksam med inriktning mot installationer och kontextuella projekt.
Redan när hon växte upp var bygdens språk på kraftig tillbakagång.
- Mina föräldrar pratade Överkalixmål med varandra men med mig pratade de svenska. De skyddade oss från bondskan och tyckte att det räckte med att lära sig svenska. I skolan sades inte mycket om språket, det var bara en obegriplig dialekt som inte behövdes.
Hon ser svenska språket just nu genomgå en liknande process. I och med EU-medlemskap och globalisering tar engelskan över, vilket kan leda till problem.
- Man kan språket på en nivå, men djupet och förankringen till närområdet finns inte.
Ziska Szemes är regissör, född i Ängelholm och bosatt i Köpenhamn. Med en indisk mamma och ungersk pappa har hon stor erfarenhet av flerspråkiga miljöer.
- Tvåspråkiga har dubbla lexikon i huvudet och väljer det ord som passar bäst. Det är en unik tillgång, säger hon.
Videoinstallationen ska vara klar hösten 2013 då den ställs ut på Norrbottens museum. Målet är även att få visa upp den internationellt. Parallellt produceras en dokumentärfilm som ska kunna visas på exempelvis äldreboenden. De hoppas att den ska kunna ha en helande effekt för människor på väg in i demens.
- Det kan stimulera minnet att få höra sitt gamla språk, höra pratet om vädret, säger Ziska Szemes.
Det kontextuella sättet att arbeta tilltalar båda konstnärerna.
- Konst bör finnas i människors vardag, ha en konkret funktion. Det kan ge livskvalitet, äldre blir friskare och piggare och får ett utbyte av sina liv. Ändå görs det ganska lite. Mer, säger jag bara. Här finns ett stort tomrum att fylla, säger Maria Johansson.
Samarbetet med ortsborna är viktigt. De ska känna att projektet lika mycket är deras verk. Förslag och idéer har också kommit från de medverkande. Till exempel finns planer på att låta förskolebarn sjunga på Överkalixmål.
- Om så bara en enda i den unga generationen blir intresserad, då har vi satt en boll i rullning, säger Maria Johansson.
Till vardags bor hon i Amsterdam, i Europas mest tätbefolkade område. Kontrasten till avfolkningens Överkalix är enorm. Men Maria Johansson ser med optimism på framtiden för sin hembygd.
- Överkalix är unikt eftersom det inte har industrialiserats i någon omfattning. Det är orört och kommer att ha en enormt stark position i framtiden. Det finns ett värde i det orörda och rena.
Hon jämför med Holland.
- Hela Holland är en park. Där finns ingenting som inte är rört av människohand. Allt är planterat, är det natur?
Den negativa befolkningsutvecklingen i Överkalix oroar inte Maria Johansson som ser ett annat perspektiv.
- Vårt problem är befolkningstillväxten. Vi är absolut tillräckligt många. Globalt sett måste befolkningen anpassas till tillgångarna. Det är bara en fördelningsfråga: Var ska människor bo, hur ska de fördelas?
Hon tror att impulser utifrån behövs för att Överkalix ska utvecklas.
- Ja, men man ska inte tappa bort det man har. Det ska vara ett likvärdigt möte.
Och kanske är hoppet inte ute för bygdens unika språk. Maria Johansson och Ziska Szemes har hört att en colombiansk flykting håller på och lär sig Överkalixbondska.
- Han tycker att det är lättare än svenskan!