Carl Bildt twittrade om terroristdåd redan innan ekot av bomben i Stockholm hade tystnat.
Peter Englund representerade mer bitterhet än vitterhet när han i vredesmod bloggade om att allt som håller Björn Ranelid borta från skrivandet välkomnas.
I Expressen sa en ung man att han gillar att skriva elakt på nätet, en sann representant för den stora skara ynkryggar som i all hast och i skydd av anonymiteten förpestar de sociala medierna.
Det går snabbt att tycka nuförtiden. Det är lätt att spy ur sig frustration och få det att skvätta på många. Det krävs inget kurage utan man tillåts kura i buskaget och förbli osynlig.
Problemet är inte bara hastigheten och den bortrationaliserade tiden för eftertanke. Det är risk att vi rent av har blivit mer korkade, mer ytliga och mindre empatiska av alla våra timmar vid datorer och mobiltelefoner. Så tänker amerikanen Nicholas Carr i What The Internet Is Doing To Our Brains - The Shallows, utgiven förra året.
Efter tusentals timmar framför datorn har jag rimligen inte tillräckligt med förstånd för att invända. Vi har blivit smartare vad gäller att agera snabbt och att veta var vi ska hitta kunskap, eller åtminstone information - men säkert har det gått ut över nyanserna och djupet i våra tankar.
I dag handlar mycket om att ha multiförmåga. Att vara på internet har liknats vid att läsa en bok medan man löser korsord. Det gör att hjärnan nyttjar sin förmåga att omprogrammera sig själv.
I sin nya form gör den oss skickliga på ett ytligt plan, men förändringen försämrar vår förmåga att tänka kreativt och resonera kring problem. Forskare hävdar att vi blir mer benägna att lita på konventionella idéer och lösningar i stället för att utmana dem med egna, självständiga tankar. Inte finns det tid för den sortens krångliga typer!
Skandinavien och Storbritannien har varit ledande vad gäller att ta till sig internet. Ändå har intelligensnivån i Danmark och Norge sjunkit något sedan mitten på 1990-talet. I Storbritannien minskade tonåringarnas genomsnittliga IQ med ett par enheter från 1990 till 2008. Förmodligen ser det ut på samma sätt för Sverige. Fast till mitt eget och mina digitaliserade, fördummade medmänniskors försvar måste jag få hävda att folk inte har blivit dummare. De blir bara intelligentare på ett nytt sätt, som varje ny generation alltid blivit.
Mer oroande är tanken att internettillvaron kan underminera vår moraliska känsla, vår humanitet och medkänsla. Ju mer distraherade vi blir, desto svårare får vi det med subtila mänskliga egenskaper som empati och deltagande. För moraliska bedömningar krävs tid och reflektion, men den tiden sinar ständigt.
En tröst är att den här sortens oro inte är unik för vår tid. Redan Sokrates hävdade att bokstäverna skulle göra folk till ytligare tänkare och hindra dem från att nå de intellektuella djup som leder till visdom och lycka. De behövde ju inte bevara saker i minnet längre. De kunde bara skriva ner dem.
Nu är det Internet som har blivit en ersättning för minnet, inte bara ett komplement.
Att lägga saker på minnet är snart bara ett slöseri med tid och möda. Glöm därför bort allt du just läst!