De förmedlar mest konst i länet. Faktiskt mer än både Luleå kommun och landstinget tillsammans. Konstföreningarna i Norrbotten är något av konstens fotfolk.
Varje år köper Luleå kommun in konst för 200 000 kronor. Landstinget för 500 000 kronor. Det kan tyckas mycket.
Men om vi slår ut summorna på antalet invånare blir bilden en annan.
I Luleås fall 2:67 per invånare. För landstinget 2 kronor per länsinvånare.
Siffrorna kan också jämföras med inköp förmedlade av länets konstföreningar och inköp av arbetsplatskonstföreningar.
I Norrbotten finns 24 konstföreningar som gemensamt samlar drygt 4 000 medlemmar. Föreningarna drivs i huvudsak av ideella krafter.
Under 2011 förmedlade de sexton allmänna konstföreningarna konst för 535 497 kronor. Då saknas redovisning för två föreningar. Året innan var siffran 695 465 kronor.
Det finns åtta arbetsplatskonstföreningar i länet. Under 2011 förmedlade de konst för 955 350 kronor. Då saknas redovisning för en förening. Året innan var siffran 862 433 kronor.
– Vår uppgift är att sprida konst och verka för konstens betydelse i samhället, berättar Karin Westergren, ordförande i Sveriges konstföreningar Norrbotten.
På sina håll i länet är konstföreningarna i praktiken den enda aktören som erbjuder aktiviteter kring konst.
Men i likhet med många andra kulturföreningar har de svårt att få ekonomin att gå runt.
– Tidigare fick vi 90 000 kronor från landstinget. Nu får vi 50 000 kronor. För de pengarna bedriver vi en distriktsverksamhet och ordnar, till exempel, utbildningsdagar. Men det börjar kännas knapert med ekonomin.
– Att ha möten kostar. Vi får fundera inför framtiden. Vi har, till exempel, varit dåliga på att ha möten via Skype.
För att stärka konstens ställning är det viktigt med en ”infrastruktur”. Sådan finns, till exempel, i form av Konstmuseet i Norr. Det är en länsövergripande verksamhet med bas i Kiruna som också innefattar utvecklingsprojekten Havremagasinet i Boden och Resurscentrum för konst med bas i Luleå.
Det är i det här sammanghanget som konstföreningarna vill verka.
– Vi har en bra relation till landstinget, berättar Karin Westergren. Vi sitter med i flera referensgrupper. Men av någon anledning är vi inte omnämnda i kulturplanen. Vi tänker påpeka detta inför revideringen av den.
Konstföreningar nämns inte i kulturplanens skrivningar om Bild- och formkonsten i Norrbotten. Däremot nämns ordet vid ett tillfälle i avsnittet om Norrbottens museiverksamhet.
I maj i år var distriktet i Norrbotten, tillsammans med Kiruna konstgille, värd för Sveriges konstföreningars riksstämma. Den hölls i Kiruna och samlade närmare hundra deltagare.
– Vi erbjöd deltagarna att stanna tre dagar extra. Dagar fyllda med utflykter och program. 35 stycken nappade på idén, berättar Karin Westergren glatt.