Bilderna till projektet Sauna är tagna på Granön, utanför Båtskärsnäs. Familjen - och bastun - står i centrum. Bastun blir en symbol för yttre och inre rening. Dessutom en plats där generationer varsamt för vidare sin släkts historia och livsfilosofi till nästa generation. Men samtidigt blir familjen och bastun ett sätt att undersöka: Vad är Norrbotten?
- Jag har hållit på i snart tio år. Det har blivit några bilder varje sommar, beroende på väder och vind. Bilderna handlar om min familj och så försöker jag beskriva en atmosfär; hur det är att leva i Norrbotten.
- Jag vill hitta en ton, en ton jag saknar i mitt liv i Stockholm men som jag känner när jag kommer tillbaka. Genom min familj vill jag formulera vad Norrbotten är.
- Allt är så tydligt här. De kraftigt markerade årstiderna. Hetta, kyla. Det är Norrbotten. Precis som i bastun. Hetta, kyla.
En del av bilderna är tagna vid samma ställe med två landtungor som referenspunkter.
- Det blir som en scen som repeteras och man kan se att de på bilderna blivit något år äldre.
Arbetet med bilderna är tänkt att bli en utställning och en bok. Intresse finns från en curator i Frankrike. Hittills har arbetet resulterat i en portfolievisning och omslagsbild till Fotografisk Tidskrift, nr 5/2010. Robert har för sina bastubilder blivit nominerad till Scanpix stora fotopris 2010. Året därpå fick han KW Gullers stipendium. Utdelningen skedde på Nordiska museet varpå det köpte in några av Roberts bilder.
- Bastubilderna är tämligen klara. I sommar har jag tagit några kompletteringsbilder. Nu gäller det att hitta ett förlag.
Robert har tidigare fått epitetet gatans fotograf. Att ta bilder i staden, där och när det händer.
- Jag är lite av en street photographer, gillar det dokumentära och att vara med när det händer. Men det är inte lika intressant längre. Folk har blivit otroligt rädda för att vara med på bild. Eller också tror de att de kan få betalt om de blir plåtade. Men det stämmer: Jag är bra att kliva över gränser och närma mig folk.
Signifikativt för Robert är att han inte vill fastna i sin profession. Han gillar att ge sig själv nya uppdrag och att testa nya kameratekniker. Och tiderna har blivit bättre. Den fotografiska bildkonsten upplever ett uppsving, bland annat genom satsningen på Fotografiska i Stockholm.
- Nu kan man få betalt för fotokonst. Tidigare tjänade de som stod för inramningen mer än fotografen. Det är först nu som priserna stiger i Europa och samlare och gallerier visar ett stort intresse för svensk fotografi.
Vid sidan av bastuprojektet arbetar Robert med en idé till en dokumentärfilm som blickar mot dåtidens Båtskärsnäs. Ett samhälle där det rådde skarpa gränser mellan socialdemokrater och kommunister. Arbetsnamnet är Jesus till höger, Lenin till vänster.
I sitt arbete har han använt sig av Super 8-filmer, dagböcker, brev, stillbilder och TV/radio-intervjuer och journalfilmer.
- Det är en subjektiv dokumentärfilm. En film som undersöker vad som formade min morfar och mormor. Hur de blev som de blev.
- Jag försöker ta reda på det genom både privat material och arkivmaterial.
Båtskärsnäs har historiskt varit ett illrött sågverksfäste, vilket präglat människor.
- Min morfar och morfars föräldrar var både kommunister och laestadianer. Morfar har berättat att hans pappa tog honom i knä och sa: I himlen där finns Gud på sin tron. På hans högra sida sitter Jesus och på hans vänstra sida sitter Lenin. Det var världsbilden.
- Mina föräldrar gifte sig över partigränserna. Det var inte vanligt att sossar och kommunister gifte sig med varandra. Min mamma, som också hon håller på med research, har blivit en brygga bakåt i tiden för mig.
På en Super 8-film har Robert hittat en sekvens där en korp sitter på morfars axel.
- Det är jättefina bilder där han och korpen leker tillsammans. Det är extra kul eftersom jag fotograferat min syster som under en sommar hade en tam korp.
Så knyts en släkts historia ihop samtidigt som ytterligare en bit läggs i pusslet Norrbotten.