Inför Luleås 400-årsfirande har historikerna Curt Persson och Roine Viklund beskrivit stadens historia i ett bokverk i två delar: ”Luleå – de första 400 åren”.
I Volym 1 skildrar Roine Viklund stadens tidiga historia. I den andra delen berättar Curt Persson om Luleås utveckling från början av 1800-talet och framåt.
Mycket tid har ägnats åt att sovra och strukturera i den enorma mängden arkivmaterial.
– Vi har velat hitta nya infallsvinklar och fördjupa utifrån en annan syn på källmaterialet, berättar Curt Persson.
En som de valt att lyfta fram är länsmejerskan Anna Gustafson.
– Hon var en pionjär och hjälte, en fantastisk människa på många vis. Hon dominerade i en mansdominerad verksamhet, lantbruk, och skapade enorma möjligheter för kvinnor, för män, för människor. Hon reste runt och höll utbildningar och startade mejerier. Dessutom var hon engagerad i många föreningar.
Curt Persson beskriver Luleå som en stad med en svår förlossning och en taskig barndom.
– Men den blev en riktig stad att räkna med, i och med att residenset och landshövdingen placerades i Luleå.
Det stora lyftet kom när järnvägen till Malmberget blev klar 1888.
– Då kunde malmen fraktas ut från Luleå, som blev en industristad. Utan Malmfälten skulle Luleå definitivt inte vara vad staden är i dag.
För att få fram ”Luleåkänslan” i historiken medverkar även fyra Luleåskribenter med texter.
– Min gode vän Lars Hedström, som tyvärr gick bort strax efter att han lämnat in sitt manus, skrev en personlig betraktelse om Örnäset och NJA som blev väldigt fin. Jag tycker vi har fått en bra balans i det akademiskt torra, det är mer vetenskapligt populärt än vetenskapligt akademiskt framställt.
Curt Persson beskriver boken som en spegel av det som ligger under:
– Vi bedriver forskning, och fortsätter forska kring Luleå med allt källmaterial vi fått fram. Det kan användas på olika sätt, framför allt i lärarutbildningen för att få ett mer regionalt perspektiv på den.
I projektet ingår även en föreläsningsserie och flera skolprojekt.
– Historia är inte dåtid och framtid, det är alltid. Allt hänger ihop. För att förstå trender i samhället är det bra att ha en god kännedom om vad som hänt tidigare.
Vad är det centrala i Luleås historia?
– Luleås hjärta är dess invånare, människor som kämpat och slitit och som har arbetat fram en så här fin stad, det har vi försökt beskriva. Människors arbete och strävan, de banbrytande besluten som tagits i stadens utbyggnad genom åren.
I bokverket har de fokuserat på människorna, de som bott och verkat i Luleå. Där finns även ett stort antal bilder, kartor och dokument.
Målet har varit att göra en bok som alla ska kunna ta till sig:
– Den är skriven i essäform, man kan hoppa in lite var man vill beroende på vad man är intresserad av. Så den är lättillgänglig för att vara så stor och kompakt. Det är ju 400 år, så det mesta måste finnas med. Det svåra var att skriva kort, och inte så tungt akademiskt, säger Curt Persson.
Roine Viklund har sammanfattat de första 200 åren. De stora dragen i Luleås historia är kända sedan tidigare, som den gamla stadsbildningen, stadsflytten och de fyra stadsbränderna.
Men han har även gått igenom material som inte granskats tidigare och fått fram nya detaljer som ger ett annat perspektiv på historien. Ett rättegångsprotokoll beskriver till exempel hela processen efter Luleås andra stadsbrand 1657, vilka som blev anklagade och hur utfallet blev.
– Genom rättsprotokoll lyfts också vanligt folk och händelser fram, inte bara borgmästare och rådmän. Där finns pigor, drängar, fruar, material som rör till exempel arv och äktenskap. Mycket är på mikronivå, väldigt nära människorna som faktiskt levde i Luleå på den tiden, säger Roine Viklund.
Luleås första 200 år var en tung tid, fylld av svårigheter och umbäranden. Det var missväxt och svält, bränder och kosackattacker. Under en båtförlisning i början av 1700-talet drunknade fem procent av befolkningen.
– Men trots alla motgångar blev det väldigt bra till slut.