”Såg i tidningen”, sa han, ”att Tage och du skulle sätta upp en sommarrevy på Grönan. ”Behöver ni ingen trio eller så till den?”
Så startade samarbetet mellan Hasse & Tage och Gunnar Svensson, den jovialiske musikanten, född i Boden för exakt 100 år sedan.
Samarbetet varade i 23 år och omfattade radioprogram, revyer och filmer, samt för Svenssons del en personlighetsklyvning. När Mosebacke Monarki blev ett revir i televisionen 1968 fick han ikläda sig trenchcoat, hatt och rollen som Helmer Bryd - kapellmästare för den Eminent Five Quartet som bland annat framförde nummer som ”Norge, Norge”, ”Madrassen” och ”Gäss te´ dej”. Som denne Bryd blev han allmänt känd.
Folk ser mig bara som Helmer med hatten och rocken, sa han i en intervju vid ett återbesök i Boden 1987.
Där hade han börjat spela piano redan som femåring. Pappa Torsten köpte pianot sedan en frenolog, en som utifrån huvudets form förutsäger en persons anlag och karaktär, hade klämt Gunnar på huvudet och sagt: ”Den här pojken, han ska hålla på med musik. Han kommer att bli en duktig musiker, kompositör och arrangör. Han har absolut dom rätta anlagen”.
De anlagen visade han i en lång rad orkestrar i realskoleårens Skellefteå, Umeå, Malmö och slutligen Stockholm. Han ackompanjerade Alice Babs och många fler, men spelade framför allt på legendariska Nalen i 14 år – tio av dem i Arne Domnérus orkester, lika med den svenska jazzeliten. I det bandet ansåg de att det var fegt att repetera.
Vid en nattlig skivinspelning av Lasse Gulins ”Dorica” spelade Svensson ett solo som han ansåg vara ett av hans bästa någonsin. ”Faktiskt det enda solo på skiva jag är helt nöjd med”, säger han i Bengt Nyquists biografiliknande bok ”Å inte nog me´ de´” från 1997.
Svensson var otvivelaktigt en av de svenska jazzens stora, som pianist, kompositör och arrangör. Jazzjournalen skrev i slutet på 1950-talet:
”…en av de mera personliga solisterna inom svensk jazz (…) med helt egna idéer, framförda med ett läckert anslag och en rörlig teknik.”
I telefonkatalogen stod han som ”civ.kompositör” och mest bekanta blev hans insatser hos Hasse & Tage, till exempel temat till ”Karl-Bertil Jonssons julafton”. Fast själv var han mest stolt över musiken till Tage Danielssons adventskalender ”Herkules Jonssons storverk”.
I TV var han också kapellmästare i Café Luleå på 1990-talet.
Han var också en underfundig ordvitsare, inspirerad av kåsören Cello.