Under det senaste halvåret har litteraturen på området jämlikhet och välfärd berikats med ett antal nya böcker som angriper området från helt olika perspektiv. Det är ju inte uppseendeväckande att denna litteratursort börjar bli aktuell i det läge som det svenska samhället befinner sig i just nu. En allt starkare ekonomi blir allt mer ojämlik och välfärdssektorn kvider under trycket av för lite pengar och för få händer som skall göra alltmer och allt fortare.
Den äldsta av dessa böcker är Jämlikhetsanden av Richard Wilkinsson och Kate Pickett. Den kom ut redan för två år sedan i Storbritannien och kommer att ges ut över hela världen.
Paret är forskare i ojämlikhet och ohälsa med dess sociala faktorer. Han är professor och hon lektor i detta ämne vid universiteten i Nottingham respektive York. Det de visar är att samhällen med vida inkomstklyftor har större problem med psykisk och fysisk ohälsa, våld, droger och social sammanhållning än mer jämlika samhällen.
Inte bara de fattigaste tjänar på att inkomstskillnaderna är små, även medelklassen och höginkomsttagare mår bättre i sådana samhällen. Underrubriken på boken är mycket riktigt Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen. Fetma, utbildningsklyftor och tonårsfödslar är vanligare ju mer ojämlikt ett samhälle är. Våld mellan människor, och fängelsestraff är vanligare. Den sociala rörligheten är sämre.
Boken avslutas med en analys av dysfunktionella samhällen och de sociala arv som uppstår där, samt med en analys hur vi skulle kunna bygga framtiden för att slippa de brister som ojämlikheter uppenbart och vetenskapligt bevisat skapar. Boken är ett måste för alla som någonsin funderat över vilken väg det moderna västerländska samhället tagit med fördjupade klyftor och svagare samhällsfunktioner.
Det som många av oss anat intuitivt visar Wilkinsson och Pickett vara en vetenskaplig sanning. Att ojämlikhet är socialt och mänskligt nedbrytande och att även de rikare i samhället får betala ett pris i form av sämre hälsa och kortare liv. Rättvisa och jämlikhet är produktiv och utvecklande för samhällen.
Den andra boken tar sin utgångspunkt i den nationalekonomiska vetenskapen. Nationalekonomi för vänstern heter den och är redigerad av Peter Gerlach. Bakom den står det Socialdemokratiska studentförbundet och den Socialdemokratiska ekonomklubben. Inte mindre än tolv skribenter - med titlar som ekonomie doktorer, magistrar, civilekonomer, LO- ekonom - har tillsammans gripit sig an uppgiften att utifrån denna vetenskap argumentera för jämlikhet och välfärd i det moderna samhället.
Trotts allt tror undertecknad att en start för den helt oinvigde i Leo Hubermans Människans rikedomar från 1936 är att tillråda.
I Nationalekonomi för vänstern får man ta del av diskussioner om varför man ska beskatta bilism, varför privat vård ofta är dyrare än offentlig. Kollektiva varor och naturliga monopol tas upp samt sociala normer liksom nationalekonomi och jämställdhet. Det resoneras också om hur man bekämpar arbetslöshet och finansiella kriser.
Ett av de sista och mest intressanta kapitlen är skrivet av Marika Lindgren Åsbrink och behandlar nationalekonomisk jämlikhetsforskning. Hon frågar sig där:
- Varför ska man bekämpa klassklyftor?
Hon vågar sig till och med på en underrubrik som lyder Ojämlikhet gör oss olyckliga.
Redan i mitten av 70-talet kunde man påvisa att det kraftigt ökande välståndet i världen under efterkrigstiden inte hade lett till motsvarande höjning av människors lycka. Det verkade till och med att det är den relativa inkomsten i förhållande till andra som påverkar människors lycka i större utsträckning än den absoluta inkomsten.
Detta stöds av många nationalekonomiska studier som visar att ojämlikhet i sig gör människor olyckliga.
Den tredje boken på samma tema men med utgångspunkt i arkeologins, genetikens och antropologins senaste rön är Lasse Bergs Skymningssång i Kalahari.
Han beskriver där hur människan under sin utveckling varit beroende av samarbete, gemenskap och samverkan för att överleva. Att just detta har medfört att mänskligheten, homo sapiens, överlevt till skillnad från många andra människoapor som i många vågor under flera hundra tusen år försökt utvandra från Afrikas slätter.
För 60 000 år sedan lyckades en liten grupp ta sig över arabiska halvön och spreds till Asien, Australien och för 15 000 år sedan över Beringssund till Amerika.
Berg har hela tiden överlevnadsperspektivet och finner där den viktigaste orsaken till mänsklighetens överlevnad i just jämlikhetsperspektivet.
Han citerar bland annat vetenskapstidskriften Nature som skrivit:
"Jämlikhetsmotiv kan vara en viktig faktor för evolutionen av människans ömsesidiga samarbete."
Han har till och med hjärnforskningsargument och moraletiska resonemang för denna slutsatts.
"Vi tål av naturen inte att någon skor sig på vår eller andras bekostnad, då blir vi avundsjuka, vilket i en samlargrupp underlättar det svåra jämlika delandet."
Slutsatsen även här är att jämlikhet gör oss socialt nöjda och underlättar utveckling av individer och samhällen.