Just nu håller Martin Sundbom på med repetitionerna inför Grabben i graven bredvid, samtidigt som han står för regi i nypremiären för barnföreställningen Findus flyttar ut som fått Linda Wincent i rollen som Findus. Hektiskt, kan tyckas. Men han ser rätt avslappnad ut när vi slår oss ner i ett kontor på teatern, där det är lite lugnare.
Från början var tanken att han skulle bli musiker och han gick första året på musiklärarutbildningen i Stockholm, men väl där kändes det inte helt rätt och han sökte till teaterhögskolan i Luleå. Och kom in. Trots att Martin Sundbom egentligen tyckte att skådespeleri var "lite lökigt" när hans syster blev skådis något år före honom.
Väl på teaterhögskolan mötte han Norrbottensteaterns rutinerade musiker Dick Ask och Rolf Hedberg som började rycka i honom - och redan innan Martin Sundbom gått färdigt utbildningen var han regelbundet med i föreställningar på teatern. I dag är han en av teaterns fast anställda och till dags dato har han hunnit skriva musik till ett tiotal föreställningar.
- Norrbottensteatern är ju mycket av en musikteater och det passar mig att ha en bredd. Jag kan röra mig från att vara skådespelare till att vara musiker och kompositör - eller från humor till drama. Jag kan röra mig någorlunda smärtfritt i alla genrer, samtidigt som jag inser att jag inte är så vass på något instrument att jag skulle kunna vara med i Norrbotten Neo. Jag är en Hobby-Da Vinci, säger Sundbom.
- Jag tror att det är bra att hoppa runt mellan olika roller när man är fast anställd på en teater. Annars kanske publiken ledsnar på en. Och jag försöker att göra nya saker och utveckla mig. Därför läser jag komposition för Johan Ramström på musikhögskolan i Piteå just nu.
Skiftena mellan skådespelandet och musiken ger också välbehövliga avbrott från ensemblearbetets intensiva närhet, där samarbetet med andra är intimt.
- Teater är ju så imperfekt. Många människor ska samsas och det är en slitig process. Då är det skönt med musiken där man kan sitta själv. Jag är lite ensamvarg på det sättet att jag kan behöva distans ibland. Det gör det också roligare att gå in i processen med andra sen.
När vi samtalar visar det sig också att komponerandet och regiarbetet har en gemensam beröringspunkt - lego.
- Jag tillhör legogenerationen. Jag tycker om att konstruera saker och kunde sitta i evigheter med lego. Det är kul att komponera saker, eller skapa pjäser, som en slags konstsnickeri. För det handlar ju väldigt mycket om hantverk, säger Sundbom.
Men växelbruket mellan regi, skådespeleri och musiken är inte helt smärtfritt.
- Nu när jag varit skådis under ett år är det knackigt att komma igång med musiken igen. Det är ett hantverk som man måste hålla igång. Jag måste slita med musiken för att det ska bli bra. Någon sa att konstnärskap är fem procent inspiration och 95 procent transpiration. Man måste jobba hela tiden för att det ska bli bra, säger Sundbom som ska vara musiker i uppsättningen av Grabben i graven bredvid.
Han kommer också att fortsätta med musiken till hösten, då han ska göra revy tillsammans med regissören Rasmus Lindberg.
Men så mycket mer än så avslöjar han inte.
- Det kommer att bli ett stort spektakel, säger han och skrattar.