Det är svårt att bli profet i sin egen hemstad. Det vet Britta Marakatt-Labba och därför var det kanske med viss förvåning och särskilt stor glädje som hon tog emot stipendiet.
Stipendiet riktar sig till textilkonstnärer och delas vart annat år av Kiruna konstgille i samråd med konstnären Björn Lundberg.
Sten Kauppi (1922-2002) var självlärd textilkonstnär och räknas tillsammans med Fritz Sjöström och Alvar Jansson som en av Kirunas stora konstnärer genom historien.
Britta Marakatt Labba stötte på hans verk som 16-åring när hon sökte sitt eget konstnärliga uttryck och lät sig inspireras.
- Sedan var det häftigt att det var en man som broderade på den tiden. Han fick ju gömma sina broderier. Nu har broderiet höjts till skyarna och det är många konstnärer som vill jobba med det, säger han.
Britta Marakatt Labba har ett visst försprång. Under sitt 30-åriga konstnärskap har hon utvecklat tekniken på många sätt och i sin utställning visar hon var hon står just nu.
- Många blir paff över på det sätt som jag jobbar. De är vana vid skolans korsstygn som också kan vara väldigt fint. Man kan också jobba väldigt fritt med broderi.
Hon kallar sin teknik för huller och buller-broderi och genom att låta nålen löpa fritt på så vis täcker hon ofta ytorna med garnet. På senare tid har hon också tagit in andra tekniker som till exempel applikationer.
Hon har försökt experimentera med hantverket och försökt förenkla textilkonsten utan att det blir för sött.
- Jag är inspirerad av naturen och vill återge de alla blåa färgerna som är vanliga här uppe. Därför jobbar jag mycket med skira tyger och lager på lager för att få fram dis- och dimmverkan. Ju längre du jobbar med ett hantverk desto fler infallsvinklar hittar du.
Vid sidan av bilderna ställer hon också ut ett antal kyrkotextiler.
- Det är sånt som jag gör för att vila mig från bildkonsten. Broderiet är ju också långsamhetens estetik.