NSD Kultur granskar samhällets kostnad för olika kultursatsningar. Och vi tittar närmare på den verksamhet som länge ansetts som en av bildningens och kulturens absolut viktigaste pelare.
Biblioteken har funnits länge, mycket längre än institutioner som exempelvis Norrbottensteatern eller Konsthallen.
Just de kommunala boksamlingarna med utlåningsverksamhet kallas allmänt för folkbibliotek. Det första i Sverige lär ha varit Göteborgs folkbibliotek som startade i början av 1800-talet. I Luleå sägs biblioteksverksamheten ha startat 1896 då Godtemplarna lät ett skåp fyllt med böcker bli tillgängligt för allmänheten. Så småningom, i april 1903, öppnade Luleå Folkbibliotek mera formellt.
Att öppna bibliotek var att göra kunskap tillgänglig för alla, en revolution på sin tid som öppnade otroliga möjligheter. Alla som kunde läsa fick nu tillgång till både skönlitteratur, poesi och fakta. Det är förmodligen ingen överdrift om man påstår att biblioteken har haft en betydande roll för demokratins, välfärdens och hela det västerländska samhällets utveckling.
Nu drygt 100 år senare i just lilla Luleå är läget definitivt annorlunda. It-tekniken har förändrat mycket. Den informationsbank som biblioteken förut mer eller mindre var ensamma om att erbjuda, finns nu i viss utsträckning tillgänglig i varje hemdator med internetuppkoppling. Med en vanlig iPad som ryms i var mans ficka kan man med lätthet ta reda på en mängd fakta som förut bara fanns tillgänglig för gemene man på just biblioteken.
Tiderna har alltså förändrats.
Att hålla biblioteken öppna kostar också mycket pengar. Notan för att hålla alla Luleå kommuns folkbibliotek öppna under ett år - bokbussen, filialerna samt huvudbiblioteket i Kulturens hus - är drygt 32 miljoner kronor.
Delar man kostnaden för driften med antalet utlåningar skulle varje utlånat medium kosta 57 kronor, visar NSD:s uträkning. En drastisk tolkning av siffrorna vore att kommunen i vissa lägen, i vart fall när det gäller böcker som finns tillgängliga som billiga pocketutgåvor, helt enkelt skulle tjäna på att skänka bort böckerna i stället för att administrera utlåning. Det skulle kunna vara billigare.
Men då får man inte glömma all den service som biblioteken erbjuder. Det handlar ju inte minst om att ha kunskap om böckerna och författarna bakom. Under 2010 hade också Luleås bibliotek upp emot 200 olika program och arrangemang. Författarbesök, bokprat, filmklubb, filosofiska samtal, bokklubb för barn och mycket annat ingår i verksamheten. I år arrangeras dessutom än en gång den mycket välbesökta och uppskattade mässan Bok & Bild.
Det finns alltså mycket att säga till bibliotekens försvar. Bara att värna om den öppna mötesplatsen, framförs som ett annat argument. "En bok kan till och med förändra livet för en läsare. Och om priset för det är 57 kronor så är det väldigt billigt." Så säger en annan bibliotekskramare.
Läs hela granskningen i e-tidningen!