Upphovsmannen Rem Koolhaas och hans tusentals medhjälpare har samlat data och tankar från hela världen. De är nu sammanförda för att visa på landsbygdens möjligheter, som ett alternativ till den urbana fixering som på coronavirusvis spritt sig globalt och hastigt skapar allt svårare problem.
Ironiskt nog är museet just nu stängt på grund av det verkliga virus som lamslagit världen – och då allra mest de tättbefolkade och sårbara storstäderna. Under tiden går det att på nätet uppleva bilder och tankar bakom utställningen.
Mer än hälften av jordens befolkning bor numera i städer. Fast det innebär förstås att nästan lika många har spritt ut sig över de resterande 98 procenten av jordens landyta, det som lite vårdslöst kallas landsbygden.
I sina mer glesbefolkade områden försöker de skapa fullvärdiga liv, vilket inte alltid är så lätt. På många ställen är det svårt att försörja sig, servicen är bristfällig och de stadligt förankrade församlingarnas vilja att skapa bättre betingelser är lika obefintlig som självkritiken hos Donald Trump.
Här på vår bråkdel av en av de 98 procenten har vi ett litet, men i dubbel mening närliggande, exempel i form av förra årets nedläggning av skolorna i Vitå och Klöverträsk i Luleå kommun.
Guggenheimmuseets utställning har ambitionen att väcka nya tankar – och lustigt nog är det en urban urtyp som visar vägen. Den nederländske arkitekten och författaren Rem Koolhaas, numera 75, publicerade 1978 ”Delirious New York: A Retroactive Manifest For Manhattan”, beskrivet som en euforisk hyllning till New York som en metafor för den otroliga variationen i mänskligt beteende.
På senare år har Hoolkaas känt oro och otillfredsställelse över ”den massiva försummelsen av landsbygden”. Därför ville han flytta fokus och placera landsbygden på agendan igen och visa att ”det är ett område där du kan leva ett fullvärdigt liv”, som han sa när utställningen invigdes.
”De mest radikala och moderna inslagen i civilisationen hittar man på landsbygden”, hävdar han i den video som kompletterar utställningen.
New York ser han som den idealiska platsen för att lansera en utställning som handlar om det absolut motsatta. Och utställningen ”har ingenting med konst att göra, och inte heller med arkitektur. Det handlar om sociologi, antropologi och politik.”
Utställningen snirklar sig uppåt längs den nästan 500 meter långa spiralgången i Guggenheimmuseets rotunda, en skapelse av den berömde Frank Lloyd Wright.
På vägen upp kan besökaren ta del av landsbygdens historia, från romarrikets och de tidiga kinesernas respekt för landsbygden via nuläget fram till visionerna om framtidens teknologi och möjligheter.
Bland annat handlar det om fritid och rekreation, migration, klimatkrisen, bevarandeplaner, politiskt styrda förändringar av landskapet i gamla Sovjet och Kina, samt nutida, inspirerande exempel från Kenya, Europa, USA och den kinesiska e-handelsstaden Taobao.
”Kina är det enda landet som har en officiell policy för vad man ska göra. Där är staten seriöst delaktig i att bevara landsbygden, men också att skapa nya möjligheter”, hävdar Hoolkaas.
Utvecklingen har lett till att landsbygden i dag till stor del står för den växande stadsbefolkningens försörjning, något han bemöter med sin och utställningens slutfråga:
Ska de 98 procenten alltid serva de två procenten i städerna, eller finns det en annan modell?