Ájttes stora utställning om hur samerna tvingades lämna sina hem skulle ha öppnat under årets marknad. Men museet håller stängt på obestämd tid på grund av pandemin.
Uppbyggnaden av den fysiska utställningen om tvångsförflyttningarna är påbörjad, och ska vara helt färdigställd inför vernissagen som är flyttad till nästa marknad, i februari 2022.
Men filmen om utställningen går redan nu att se digitalt via marknadens hemsida.
Det är en suggestiv, stämningsfull berättelse i ord och bild, ljud och ton. Vinden viner, kråkorna kraxar. Det klingande ljudet av en renhjord i rörelse, hundskall och jojk. Teckningar, illustrationer, gamla svartvita foton. Och genom hela filmen återkommer textrader från Elin Anna Labbas roman ”Herrarna satte oss hit”, som håller ihop historien och för den framåt:
”Hela den samiska historien är som ett skoband som någon har huggit med yxa. Trådarna har inte ens rispats upp, de tar plötsligt bara slut, och vårt mönster som är så svårt att återuppta.”
”Barnen frågar vart de ska. De har börjat förstå att det inte är hemåt.”
Elina Nygård och Jannie Staffansson på Ájtte berättar initierat om tvångsförflyttningarna och visar föremål som har anknytning till historien, föremål som går att studera på nära håll vid vernissagen om ett år. Men till dess ger filmen en bra uppfattning av vad som är att vänta nästa februari, när livet och marknaden förhoppningsvis återgått till det normala.
Utställningen är en del av ett stort europeiskt projekt om migrationsprocesser.
– Vi hade många berättelser från nordsamiskt håll för ungefär 100 år sen, men det saknades berättelser från de platser som de kom till, så vi ville komplettera historien med det. Vi har pratat mycket med ättlingarna om när de tvångsförflyttade kom, men också fått höra om andra tvångsförflyttningar som skett inne i Sápmi. Det är berättelser som är flera hundra år gamla och relativt nya historier från 1950-talet, berättar Elina Nygård.
Alla berättelser går att höra i utställningens ”lyssningsstation”.
– Vi har byggt upp en osynlig tältkåta och följer en osynlig rajd mot tältkåtan, säger Jannie Staffansson och tillägger:
– Vad gör det med en när man bryts upp från sina rötter, sin mark och sina nätverk? Det är en sårig historia, många vill bara glömma och inte prata om den, men den är för viktig för att glömmas bort.