Det är en festival utan kommersiella intressen. Med en budget på
600 000 kronor har kulturföreningen i år fått ihop ett program med inte mindre än ett nittiotal punkter. Dessutom pågår utställningar under hela festivalen som börjar den 1 december och sträcker sig fram till den 13:e.Filosofi, litteratur, konst, musik, dans och teater är tyngdpunkten i programmet. Som tidigare finns också seminarier där samhällsfrågor diskuteras.
Ordföranden Linnea Nylund personifierar den idealism som präglar Korpilombolo kulturförening. För ett år sedan sade hon upp sig från sitt arbete som språklärare för att kunna jobba med festivalen - helt ideellt.
- Andra kanske tycker om att samla pengar för att kunna göra en resa utomlands. Jag jobbar ideellt för att få hit världen och samtidigt kunna dela med mig till andra, säger hon.
"Norrbotten möter världen" har genom åren varit ett centralt tema i festivalen.
- Inte bara på så sätt att Norrbotten får möta något nytt, utan att världen också får något härifrån. Föreläsare och artister som medverkat har sett att det finns mycket värdefullt i vår lokala kultur och att det finns trådar härifrån ut i världen, säger Bengt Matti.
I år kommer det lokala exempelvis till uttryck i en temadag om skogen. I långa tider har bygdens försörjning vilat på vad skogen kunnat ge. Skogsnäringen har fortfarande stor betydelse men sysselsätter inte så många som förr.
- Någonstans finns ändå skogen i vår själ, vi är skogsmänniskor i djupet. Fritidsaktiviteter som jakt, fiske och bärplockning betyder mycket, säger Bengt Matti.
Skogsarbetarstrejken 1975 har också fått en programpunkt.
- Strejken hör till vår historia. Skogsarbetarna har varit en undanskymd grupp som inte haft samma möjligheter att samla sig som till exempel gruvarbetarna. Villkoren för Skogsarbetarna fortsatte att vara väldigt hårda ända in på 70-talet, säger Linnea Nylund.
Skidåkning är ett annat tema med stark förankring i bygden.
Idéhistorikern Sverker Sörlin gav tidigare i år ut en uppmärksammad bok om skidåkning. Nu kommer han till Korpilombolo och föreläser. Detsamma gör Mikael Niemi, som parallellt med sitt författarskap är en hängiven skidåkare.
- Skidåkningen finns också i folksjälen. Intresset är jättestort här, konstaterar Bengt Matti.
Omvärlden representeras i år av Colombia och Italien, för att nämna ett par exempel. Colombia är ett återkommande tema eftersom upprinnelsen till European night festival är den svenskättade colombianske författaren Leon de Greiffs litterära skapelse Gaspar von der Nacht, som i en roman skriven på 1920-talet tog sin tillflykt till just Korpilombolo.
Möten med andra kulturer är en grundsten i festivalbygget.
- Vi börjar i det som vi känner till, exempelvis skogen. Sedan är det så roligt att upptäcka nya saker. All utveckling handlar om att gå från det kända till det nya, säger Bengt Matti.
Ibland har festivalen fått kritik för att vara för svår.
- Många säger att filosofi och sådant är för svårt. Men när de väl gått på seminarierna så har de upptäckt att det inte var så svårt, att de tyckte om det. Därför vill vi inte bara ha sådant som folk redan känner till, säger Jenny Eriksson, aktiv i kulturföreningen och för tillfället anställd för att arbeta med festivalen.
Gruvbrytning och befolkningsökning har fått optimismen att spira i Pajala kommun. Men räcker gruvan för att skapa en livsmiljö där människor trivs och vill stanna? Ämnet avhandlas i ett seminarium och redan i själva frågeställningen kan anas en farhåga om att människan och de mjukare värdena kan komma i kläm när en bygd industrialiseras och storskalighet styr tänkandet.
- Man pratar om att skapa ett attraktivt Pajala och då tycker vi att kulturen är viktig för att få folk att trivas och ha något att göra på sin fritid. Det handlar inte bara om att ha ett jobb, det gäller att vi får folk att stanna så att de inte bara flyger in och ut, och då tror vi att vi har mycket att bidra med, säger Jenny Eriksson.
För Korpilombolos del är folkmängden stabil kring 550 personer. Flera unga familjer har flyttat in den senaste tiden.
Ute på byn träffar vi Elisa Gustafsson, 31, föräldraledig lärare. Hon tvivlar inte på att det finns en framtid i byn:
- Korpilombolo går aldrig under. Inte behöver man lita till någon gruva. Här får man skapa sin egen verklighet.
Vad betyder kulturfestivalen för byn?
- Man lever inte bara av luft. Det måste finnas något annat, kultur till exempel. Festivalen livar upp i mörkret.