Hjalmar Lundbohm, Kirunas första gruvdisponent, behöver sällan en närmare presentation. Han anställdes 1898 som platschef på LKAB och benämns som Kirunas grundare. Hjalmar Lundbohms omvittnade vänliga inställning till arbetarna är något som brukar lyftas fram i hans eftermäle. Hjalmar Lundbohm införde till exempel semesterlön till gruvarbetarna innan det var lagstiftat och lät bygga bostäder åt gruvarbetarfamiljerna. Hjalmar Lundbohm beordrade också att manskapshus skulle byggas på arbetsplatsen för att gruvarbetarna skulle kunna lämna smutsiga arbetskläder där och tvätta av sig efter en arbetsdag. Facket protesterade till en början eftersom att den processen skulle förlänga arbetsdagen.
– Hjalmar Lundbohm bad facket prata med gruvarbetarnas fruar och efter det tystande facket, berättar Leif Sammelin, ordförande i Hjalmarlundbomsgårdens ekonomiska förening som driver den kommunalt ägda gården.
Hjalmar Lundbohm bodde som gruvdisponent i en timrad stuga, som sedermera fick fyra olika tillbyggnationer under årens lopp och blev en rejäl gård. Idag är den öppen för besök och arrangemang. I Hjalmar Lundbohms hemmakontor är inredningen så intakt som möjligt från tidsperioden kring slutet av artonhundratalet till början av nittonhundratalet. Soffan där gruvdisponenten fotograferats med dambesök står i ett hörn med kuddar i murriga kulörer. På golvet ligger en gåva från norska polarforskaren Roald Amundsen, ett isbjörnsskinn med tillhörande huvud. Tänderna från isbjörnen har börjat lossna, men samlas noggrant i en påse som ligger i en av rummets flera låga bokhyllor. Hjalmar Lundbohms skrivbord står placerat vid ett fönster med utsikt över gruvberget Kiirunavaara och den stora gårdstomten där Hjalmar Lundbohm lät plantera tallar från alperna i Schweiz och granar från Sibirien. De träden står kvar än idag, över hundra år senare.
På skrivbordet finns ett anteckningsblock där bland annat kvinnonamn finns nedklottrat i blyerts, kanske av Hjalmar Lundbohm själv? Det går inte att fastställa helt klart vem som är notarien enligt Leif Sammelin, men tanken är kittlande. Har självaste Hjalmar Lundbohm suttit vid skrivbordet och kanske skrivit några namn efter en kväll på punschverandan i goda vänners lag?
Lysknapparna i Hjalmar Lundbohms rum är gjorda av skulptören Christian Eriksson, tillika Lundbohms vän, och föreställer halvnakna kvinnokroppar, precis som lysknapparna i matsalen där Hjalmar Lundbohm intog sin frukost. Den öppna spisen i Hjalmar Lundbohms rum är även gjorda av Christian Eriksson.
– Historien säger att Christian Eriksson tyckte att den första öppna spisen var så ful, och han tyckte att Hjalmar Lundbohm förtjänade något bättre. Då sa Hjalmar Lundbohm åt honom att skapa världens vackraste spis, berättar Leif Sammelin.
Christian Eriksson tog sitt uppdrag på allvar och skapade en öppen spis där eldstaden föreställer en kåta.
Idag är gården öppet för besökare och lokaler kan bokas för evenemang. Hjalmar Lundbohms rum får inte beträdas av vem som helst, men kan ses genom ett glasfönster. Vad som ska hända med gården i framtiden är oklart. Området påverkas av sprickbildningar till följd av LKAB:s gruvdrift och det byggnadsminnesförklarade huset kommer att flyttas. Under hösten ska kommunen besluta om vart huset ska återuppföras. Fritids- och kulturförvaltningen har även beslutat att rekommendera kommunstyrelsen att sälja gården tillbaka till dess första ägare LKAB – med tillägget att tillgängligheten för allmänheten till huset är viktigt. LKAB i sin tur säger i sin tur vara intresserad av ett köp ifall huset kan användas som ett annex till ett framtida nytt Bolagshotell, då handlar det om användning för intern verksamhet som inte går att samnyttja för allmänheten. Det säger Mikael Westerlund, tillförordnad ortsansvarig för samhällsomvandlingen i Kiruna, med tillägget att en offentlig förfrågan från Kiruna kommun ännu inte har kommit in och att LKAB är fortsatt öppen för en dialog kring framtida användning.
Fritids- och kulturnämndens ordförande , Siv Gunillasson, socialdemokrat, vill sälja gården, även om det skulle innebära slut på möjligheter för allmänheten att besöka Kirunagrundarens bostad. Fritids- och kulturnämnden har inte råd att ta över verksamheten och föreningarna som står för driften idag har svårt att få det att gå ihop.
– Ja, så har vi sagt, att vi ska sälja. Gården är LKAB:s från begynnelsen och de har större muskler och mer ansvar att driva den.
Där är kommunstyrelsens ordförande, kommunalrådet Kristina Zakrisson mer försiktig.
– Om LKAB vid ett köp inte vill släppa in allmänheten då är det ändå tveksamt. Vi måste diskutera fram en bra lösning.
I augusti förväntas ett beslut tas i kommunstyrelsen.
Och medan tjänstemän och politiker diskuterar Hjalmar Lundbohms hus så ligger en cigarr på gruvdisponentens skrivbord i hans hemmakontor.
Den lades dit en gång i tiden för att se om Hjalmar Lundbohm postumt skulle röka den medan han studerade gruvberget Kiirunavaara.