Diplomaten från Varjisträsk som vann samernas hjärtan

Jokkmokks marknad 2013. Jag fick tips om att gå till en person som hette Lars Norberg. Han signerade sin bok, "Begrav mitt hjärta i Udtjajaure". Det blev början till en vänskap som slutade i tisdags den här veckan när Lars Norberg avled.

Varje sommar besökte Lars Norberg Norrbotten.

Varje sommar besökte Lars Norberg Norrbotten.

Foto: Privat

Kultur2021-02-12 14:17

Vem var han? Född 1934, uppvuxen i Varjisträsk i Norrbotten. Hans kamrater var alla samer. Lars gick i skola i Älvsbyn och därefter i Boden innan han flyttade till Uppsala och läste juridik. Med tiden blev han diplomat och en ofta anlitad medlare i olika internationella konflikter. 

2003 fick han regeringens uppdrag att lösa en gammal konflikt mellan Sverige och Norge om var renarna hade rätt att beta.

Lars Norbergs bok handlade om vad som hände under hans tid som medlare.

Samerna var till en början skeptiska till att en diplomat på regeringens uppdrag skulle leda den svenska delegationen. Men med tiden insåg samerna att Norberg inte var vilken byråkrat som helst. Han hade stora kunskaper om samiskt liv och renskötsel. Och de förstod det stora värdet i att en kunnig diplomat skulle föra deras talan. Samtidigt blev tjänstemännen på UD allt tveksammare till Norbergs, som man ansåg, alltför samevänliga agerande.

I två år pågick förhandlingarna innan ett förslag till avtal var klart. Norberg konstaterade: ”Efter två hundra år skulle vårt urfolk återfå de marker som staterna på båda sidor om gränsen tagit ifrån dem.” 

Men från UD och regeringen kom andra signaler. I stället för att glädjas åt ett nytt avtal fick Norberg ett sms (!) där regeringen meddelade att han entledigats (sparkats) från sitt uppdrag.

Samerna försökte protestera men beslutet var fattat. Och i sin bok sammanfattar Norberg: ”Under 35 år som diplomat har jag alltid varit stolt över att företräda svensk utrikespolitik och vårt aktiva stöd till urfolk i världen. Men nu konstaterar jag att regeringens hantering kränkt samernas rättigheter. Det känns genant.”

Vad hände när boken kom ut 2007? Ingenting. Inga recensioner, inga skriverier, inga opinionsbildare som diskuterade Norbergs bok och slutsatser. Också jag var helt ovetande om historien när vi träffades i Jokkmokk 2013. Men efter att ha läst boken väcktes mitt engagemang. Och när Samiska teaterns chef Åsa Simma frågade om jag ville skriva en pjäs, byggd på Norbergs bok, sa jag ja. Det ledde till många berikande samtal med Lars Norberg och en fin vänskap. Och nu är manuset klart. Repetitionerna ska starta i augusti. Lars Norberg är borta men hans minne är värt att hedra.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!