Så var det återigen dags för JP Nyströms att slå sina kreativa, musikaliska påsar ihop med Dan Johanssons kvartett för att bjuda på några timmars småtrevlig mellandagsunderhållning. Vid ett tillfälle i sitt som vanligt roliga mellansnack säger Svante Lindkvist självsäkert; Vi är certifierade enligt ISO 9001 så om ni inte gillar det vi spelar så har ni fel.
Han har onekligen en poäng där, den gode riksspelmannen. Detta är så harmlöst att ingen kan tycka illa om det. Därmed absolut inte sagt att det är dåligt på något vis - långt därifrån. Detta är kvallitetsunderhållning av bästa sort.
Innan paus exempelvis så är det bara en låt som den vane JP-Nyströmskonsertbesökaren tidigare har hört, avslutande Ingrid Dardells polska. Men lite Evert Taube är ju aldrig fel. Så dock inte Olle Adolphson. Hans Trubbel och Nu har jag fått den jag vill ha är båda finfina i händerna på Svantes lyriska stämma och Dan Johanssons dito blås.
Alla musiker i JP och Kvartetten spelar på topp. Göran Erikson bjuder som alltid på Hadar Hagströms Mamma kokar palt, innan den välfyllda stora salen på Kulturens hus tvingas lämnas i förtid. Tommy Skotte på sin bas och Tommy Lakso bakom sin gitarr bjuder på flera utsökta solon.
Kvällens gästartist Sofia Jannok bjuder på två fina men ack så korta jojkar före paus. Samspelet mellan henne och Dan Johanssons kvartett är riktigt bra. Men mer av henne hade inte skadat.
På egen hand bjuder Danne och hans medmuciserande herrar på några sköna instrumentala låtar. Men You don’t know wehat love is är tyvärr alldeles för lång och känns lite malplacerad en kväll som denna. Bättre upp då när alla musiker förenas i den vackra Brudlåt från Malmberget, nedtecknad av Olle Lagerkvist.
Alla medverkande i kväll får med beröm väl godkänt men det hade inte skadat om programmet varit lite mindre spretigt. Som det är nu sitter man bitvis och längtar att Svante skall dra en av sina många vitsar. Och att tvingas vänta på humorn är aldrig ett bra tecken. Oavsett hur bra de individuella delarna är.