Dokumentärfilmaren Petri Storlöpare från Gunnarsbyn har under lång tid lockats av att se och upptäcka Nordkalotten. Den tid han har tillbringat i Finnmark har resulterat i den två timmar och 30 minuter långa dokumentären "Röster från Finnmark". En film som under våren fick pris som årets bästa långa dokumentärfilm vid Boden filmfestival.
På grund av pandemin ställdes de offentliga filmvisningarna in, men vinnarna utsågs och priserna delades ut, om än i ett något mindre glamouröst sammanhang.
– Jag är glad att ha fått det här priset. Glad att andra finner glädje i det jag har gjort. Jag är också glad att jag tog mig iväg på den här resan och gjorde filmen. Jag har länge velat åka till Finnmark, men jag har inte hittat någon bra anledning att göra det. Inte förrän nu, säger Petri Storlöpare.
Att filmen har fått så fina omdömen värmer naturligtvis. Samtidigt är det inte någon stor drivkraft för honom att göra publika filmer.
– En dokumentär drar sällan någon stor publik, hur bra den än är. I första hand gör jag filmerna för mig själv. Jag tänker aldrig på målgrupper eller vad som säljer bäst. Det blir bara för mig, så som jag tycker att filmerna ska vara, säger han.
I "Röster från Finnmark" får man möta den gamle mannen som livnärt sig på fiske ett helt liv. Man får också träffa den unge svenske liftaren som sökt sig norrut för att hitta sig själv. Och så fortsätter det. Människa efter människa, plats efter plats, vävs samman och bildar en helhet.
Petri Storlöpare berättar att han sällan åker iväg med färdiga manus, han låter tillfälligheterna och mötena som uppstår avgöra vad han ska filma.
– Sedan ger det ena det andra. Jag pratar med människor som leder mig till andra människor. Det finns en glädje i det här sättet att upptäcka och filma det som är helt nytt. Samtidigt får man lägga ner en hel del arbete, säger han.
Han ville också resa dit på senhösten mellan turistsäsongerna och i brytningstiden mellan höst och vinter.
– Jag ville komma in på bara benet av vad Finnmark är för någonting, säger han.
Petri Storlöpare har gjort film i 20 år. I hembygden är han mest känd för Gunnarsbyn TV som är en lokal youtubekanal där han under många år har uppmärksammat händelser och människor längs Råne älvdal. Parallellt med det har han gjort flera större filmprojekt där filmen "Drömmar om lax" kom under fjolåret.
– Att resa med filmkameran är ju också ett härligt sätt att resa. Det gör ju att jag får ta del av andra människors historier lite mer ingående, säger han.
Han filmade vid två separata tillfällen och uppskattar att han har kört 800 mil med bil för att hämta in allt material.
– Alla mil som jag har färdats säger ju också lite om hur stort och vidsträckt Finnmark är, säger han.
Röster från Finnmark har redan visats på filmfestivaler i Honningsvåg, Kirkenes, Nikel och Luleå, och det kan komma att bli ännu fler. Nu längtar han till att också kunna få visa filmen hemma i Gunnarsbyns biolokal i Folkets hus.
– Tanken var ju att biopremiären skulle vara här hemma under vårvintern. Det lär väl inte bli någon folkstorm, men det känns ändå fint att visa den här på den plats där jag bor, säger han och ler.