KIRUNA
Inför utställningens öppnande träffade NSD nytillträdde kommunantikvarien Clara Nyström för att prata om Erskines betydelse för Kiruna - och hur arvet ska förvaltas i den nya staden.
De flesta norrbottningar har väl sett Erskines skapelser, om inte annat på bild. För vilken vy av Kiruna kan vara mer populär att avbilda än den med "Snusdosan" och "Spottkoppen" i förgrunden.
– Erskine är en av Sveriges främsta arkitekter och hans största verk står här i Kiruna. De bär en stark identitet för staden, säger Clara Nyström.
Tillsammans utgör husen Snusdosan, Spottkoppen, Mullbänken och Berlinmuren kvarteret Ortdrivaren. Ironiskt nog ett av de första kvarter i centrum att påverkas av stadsflytten.
Kommunantikvarien menar att det som sker framöver är väldigt viktigt för att bevara stadens identitet, eller skapa en ny.
– Det man kan hoppas på är att Erskines hus kan inspirera när nya Kiruna ska byggas. De är anpassade efter platsen och miljön de står i, säger Clara Nyström.
Även om en flytt hade varit tekniskt möjlig är hon inte helt säker på att husen hade passat in i ett nytt centrum.
– Det är väldigt platsanknutna byggnader som på många sätt relaterar till omgivningen. Frågan är vad Erskine själv hade tyckt om en flytt. Men kanske kan man flytta fasaden eller i alla fall på något sätt använda sig av Erskines verk, säger Clara Nyström.
Varför är de här byggnaderna så viktiga för Kiruna?
– De hör till en speciell tid. När husen byggdes rådde en stark framtidstro i staden, LKAB expanderade och folk flyttade hit. Stadshuset kom till under samma period - Kiruna har alltid dragit till sig de största arkitekterna, säger Clara Nyström.
Under samma period gick en stark rivningsvåg genom hela landet, där hela centrum utplånades för att ge plats åt nya, moderna byggnader. Men enligt Nyström var det få städer som fick så kvalitativa nybyggen som Kiruna.
– Det är verkligen till stor del högklassig arkitektur här, något som särskiljer Kirunas centrum. Erskines hus till exempel är anpassade efter plats och historia, säger Clara Nyström.
Även i Svappavaara rådde i slutet av femtiotalet-början av sextiotalet en stark framtidstro. Ralph Erskine ritade det som skulle bli en mönsterstad i norr. Men bara en byggnad färdigställdes - Ormen långe, som numera bara finns kvar till hälften. En hel del lägenheter fick kallställas under 90-talet, och sedemera rivas.
– Om Ortdrivaren speglar framtidstron i Kiruna så kan man säga att Ormen långe speglar framtidstron som kom av sig i Svappavaara, säger Clara Nyström.
Vad vill du helst se bevaras till nya Kiruna, av Erskines verk?
– Svår fråga. Lanmärket och upplevelsen av de här byggnaderna är det viktigaste. Men kanske kan de flirta med hans arkitektur i nya Kiruna. Det är en väldigt speciell arkitektur, man måste våga ta ut svängarna, säger Clara Nyström.
Utställningen på Kiruna stadshus pågår till sista augusti.