Så står den åter inför dörren. Julen 2021 och visst är känslorna inför julens vara eller inte vara lite skälvande och osäkra. September månad bjöd upp till dans med en ökade andel vaccinerad befolkning. Vi trummade i gång handel, möten, resor och människor återvände sakta, men säkert till sina kontor. Men är det inte typiskt? Det som började som en viskning i Sydafrika svepte snabbt in som en storm över hela Europa och just nu balanserar befolkningen på något som kan jämföras med en skranglig gungbräda. Vilken håll den vickar får vi helt enkelt vänta och se. Optimisten ropar ”vi kör”, pessimisten skriker ”lås dörrar och fönster” medan realisten avvaktande försöker leva vidare light och eftertänksamt skrollar utmed Folkhälsomyndighetens webbsidor.
Hur du än väljer att agera så är det än så länge upp till dig själv. Veckan vittnar om 100-tals avbokade julbord hos landets restauratörer. Den lokala handeln lär inte heller gå ovetandes ur den ökade smittspridningen som ligger likt en våt filt över julkänslorna. En stor del av julhandeln i centrum byts säkerligen ut till mot en tur i e-handeln och jag hoppas innerligt att de lokala handlarna i någon omfattning sett till att även finnas på denna arena.
Vaccinbevisen blev under föregående vecka verklighet och givetvis kände sig ett stort antal individer diskriminerade. Skärp er, säger jag. Det handlar inte om dig. Det handlar om löner till de anställda, uteblivna skatteintäkter och troliga konkurser, vilket innebär ökade kostnader för samhället. Vaccinbevis möjliggör att många aktörer kan fortsätta bedriva sina verksamheter i någon omfattning.
Arrangörerna håller givetvis tummarna att tekniken ska fungera, men vem som ska betala för de ökade kostnaderna som vaccinbevisen inneburit är ännu inte klart. Det är ekonomistiskt ohållbart om vem som helst kan uppge att de är ovaccinerade och få pengarna tillbaka. Därför behövs ett bevis på att en person inte är vaccinerad. De är nu upp till regeringen och myndigheterna leverera svar på hur arrangörer ska kunna verifiera att någon inte är vaccinerad och hur kompensationen ska ske.
På toppen av den ovissa vardagen så hittar vi höstterminens rekordtrio: 1. Elpriserna, 2. Drivmedelspriserna 3. Kylan.
Det är flera faktorer som spelar in när det kommer till priset på elen och anledningen till att den idag är så hög. Det handlar dels om hur elen produceras, väderförhållanden, globala ekonomin och den problematik som finns gällande överföringskapacitet som råder i landet. Vem som sitter på facit i valet av hur vi framåt på bästa sätt kan försörja länets ökade industri-och infrastruktursatsningarna och hushåll med el återstår att se. Diskussionerna av vad som är det mest effektiva och miljövänliga alternativet bland vindkraftsparker visuella fulhet och omdiskuterade effektivitet, fortsatt utbyggnad av älvar, solceller ovanför polcirkeln eller kärnkraftens eviga vara eller icke vara kommer troligtvis inte avta.
Drivmedelspriserna har stigit rejält och tynger landets företagare. Ungefär 60 procent av bensinpriset utgörs av skatt och Sverige har en av världens högsta koldioxidskatter. Kostnader är det främsta hindret för landets företagare att göra omställning. Kostnaderna försämrar konkurrenskraften och möjligheterna att verka i hela landet, samtidigt som den försvårar omställningen bort från fossila bränslen. Ja ni hör. Inget är lätt, men, som Gunde Svan brukar säga, ingenting är heller omöjligt och just nu återstår det bara för mig att önska er en riktigt god jul och gott nytt år. För egen del är jag så redo för 2022.