Det är år 2020.
Bada den tanken i ett par liter grubbleri och låt den marinera i hjärnkontoret ett slag.
Det känns overkligt att se det skrivet framför sig. Eller hur? 20-20.
Till och med när jag var riktigt, riktigt liten, på 90-talet, så svindlade det när jag tänkte på den siffran.
Man såg det framför sig.
2020 – då skulle vi ha flygande bilar, robotar i varje gathörn, människor och utomjordingar som går hand i hand och en helt ny civilisation på mars.
Och nu är vi faktiskt här. Det angränsar till en utomkroppslig upplevelse.
Jag vet att det troligen har sagts en ziljard gånger förut men vi lever i FRAMTIDEN.
Ja, vi lever i framtiden i många avseenden. Men lik förbannat så dras vi fortfarande med monarki i Sverige.
Finns det något mossigare än kungar, drottningar, prinsar och prinsessor? Det vettetusan, alltså. Tillåt mig att vara dramatiskt tveksam.
Vi avsätter alltså skattepengar för att någon gubbe ska få strosa runt i dyra kostymer, läsa fel från lappar och ”representera Sverige” i diverse sammanhang.
Det är ett övertramp mot allt vad det moderna samhället innebär.
2019 uppgick den svenska kungafamiljens apanage till 141 miljoner kronor. Men enligt en tidigare granskning av ”monarkins verkliga kostnader” kom Republikanska föreningen fram till att siffran egentligen låg på 1,1 miljarder kronor året innan.
Och detta för att Sverige ska representeras av en vithårig, förvirrad farbror som bär knasiga hattar.
Är det verkligen det som ska vara galjonsfiguren för det här landet? Är det verkligen det som symboliserar Sverige bäst?
Med anledning av att monarken huvudsakligen har ceremoniella och representativa uppgifter (och i min mening inte lyckas särskilt bra med det) skulle jag vilja väga honom mot andra internationella representanter för Sverige.
Tillåt mig att slänga fram en enkel och tidsenlig jämförelse i rent PR-värde för Sverige: Greta Thunberg.
Det säger sig självt att det enorma avtrycket som Greta Thunberg gjort, dessutom med det primära syftet att göra världen till en bättre plats, inte ens befinner sig i samma solsystem som Carl XVI Gustafs dito.
Att hon blivit Time Magazine ”person of the year”, nominerad till Nobels fredspris och har 9,2 miljoner följare på Instagram talar för sig själv. Skattepengarna hade lika gärna kunnat gå till henne.
Och det finns oändligt många fler relevanta exempel.
Jag ska därför nu ta mig friheten att lista ytterligare ett gäng personer, väsen eller föremål som gör ett vassare jobb med att sätta Sverige på kartan och därmed helt enkelt förtjänar apanaget bättre än kungen.
1. Zlatan Ibrahimovic. Trist att behöva använda mig av årets mest väntade och torraste ordvits. Men det var öppet mål.
2. Den amerikanska godissorten ”swedish fish”. Finns den ens i Sverige? Tveksamt. Har den överhuvudtaget någonting med Sverige att göra? Troligen inte. Men den är onekligen en PR-maskin.
3. Hästen ”Bunting” som spelade ”Lilla Gubben” i Olle Hellboms filmatiseringar av Astrid Lindgrens ”Pippi Långstrump”.
4. Zara Larsson. En världsstjärna i ordets rätta bemärkelse.
5. Anna Books viktresa. Vi har alla följt den, kastats mellan hopp och förtvivlan, gråtit, skrattat och lärt oss att älska den.
6. Anna Books tandresa. Jag vet att ni också sett hennes nya porslinskronor.
Låt oss alla hoppas att apanaget tillfaller någon av dessa under 2020.
Än är inte undrens tid förbi.