Rofullt, nära och familjevänligt.
Inom det internationella sportfisket har funnits tendenser att söka sig bort från hemmets närmaste sfärer. För min egen del har det betytt att jag har dragit till fjälls och lämnat hela skogsområdet ryggen. En annan orsak till mina olater är naturligtvis arvet, den att jag är uppvuxen på fjällskogsmarker. Trenden har visat att närfisket många gånger har försummats, ett konstaterande som i pandemins spår absolut kan erbjuda nya och fräscha äventyr med fiskespöet.
Det är inte utan anledning som jag har bosatt mig i Råneå. Idag kan konstateras att vardagsfisket hemmavid har varit viktigare än alla turerna jorden runt. En anledning till långresorna har varit jakten på det ”ultimata fisket” efter ”ädelfiskar” som öring, lax eller regnbåge. På så sätt har andra fiskarter förringats.
I skrivande stund går Råneälven hög. Jag har nyss påbörjat årets första flugfiske i älven, framför allt efter den trevliga iden. Billigt, nära och hemtrevligt. För mig är alla fiskarter lika värdefulla, framför allt om vi tänker i mer globalt ekologiska banor. När iden har lekt är det dags för gäddan, en art som numera förmodligen är landets populäraste sportfisk. Allt inom räckhåll från hemmet.
Här i norr dundrar älvarnas friska vatten rakt ut i havet. Det får till följd att havsvattnet är bräckt, mer sött än salt. Hela den norra skärgården, från Piteå till Haparanda, är fullständigt överöst med öar, kobbar och skär. Inalles har geografer räknat in de alla till cirka 4000 stycken. Därtill är det voluminösa området världens största bräckvattenskärgård med allt vad det innebär. Enbart den kunskapen gör det ännu mer spännande att dra ut på närfisket. Visste du att Sverige är världens örikaste land?
FJÄLLSKOGSLANDET. Många är det av oss som har fjällen som grannar.
Vattnets beskaffenhet gör att klassiska sötvattenlevande organismer, som bland annat utter och bäver trivs kring öarna, likaså många arter av fiskar, som gädda, id, mört, lax, harr, öring och abborre. Vårtidernas abborrpimpelfisken till havs är rena folkvandringen på våra exotiska breddgrader.
Älvarnas mynningsområden har en alldeles egen historia att berätta. Intressantast för mig har naturligtvis alltid varit Råneälvens utlopp i Norra Bottenviken, ett Amazonas i miniatyr, en sportfiskares eldorado när vattenståndet är ganska högt i maj och en bit in i juni.
Jag föredrar att fiska gädda med fluga och så har det varit under många år. En intressant företeelse är därför sportfiskets nyaste trend, fenomenet som kallas ”predatorfiske”, ett riktat fiske efter gädda, abborre och gös. Det betyder att vi redan har tagit till oss ett mer näraliggande sportfiske.
Norrbotten har ett harrfiske i absolut världsklass.
När sommaren är i sin fagraste blomning söker jag mig ut i våra grannskogar. Det som lockar mig till vardagliga vandringar är alla åar och bäckar med ett intressant och spännande smygfiske efter framför allt harren. En god hjälp att hitta rätt är att införskaffa sig några lämpliga kartor. Därför har Tornedalen och en del av Råneälvens biflöden blivit mina lustgårdar den tiden.
Vi får aldrig glömma sportfiskets själ, där det förhoppningsvis ska finnas ingredienser av avkoppling och njutbara vyer, viktigare än dyra rullar och spön, eller en ensidig och stressig jakt på de största fiskarna. Att meta abborre på hemmasjön en fin sommardag är minst lika njutbar och själfull som någonsin ett laxrejs i Mörrumsån.