"Maskar??? Nej, huuu!!! Det tror jag inte att vi vill", svarade jag.
"Men vill ni titta på maskarna?", fortsatte den lilla entreprenören hoppfullt.
"Ja, det kanske jag kan göra", sade jag tveksamt.
Nöjt öppnade den lilla damen kassen. Den var fylld med masker. Masker som hon och hennes kompisar hade gjort. Olika masker med hål för ögonen.
"Vill ni köpa nu?", frågade hon – hoppfullt.
"Hur mycket kostar de?", frågade jag.
"En krona", svarade hon.
Jag köpte två masker. Försäljarna fick var sin krona. Innan de glada i hågen skyndade vidare blev jag erbjuden att skriva mitt namn på en lapp – utifall att jag skulle vilja lämna tillbaka maskerna! En "om du inte är nöjd – få pengarna tillbaka"-överenskommelse? Jag tackade nej. Jag ville behålla maskerna.
Små entreprenörer som sagt! Jag log roat resten av dagen och berättade om damerna för mina söner. Vad månde bliva av dessa små. Grundare till en ny världsomspännande affärskedja?
Jag funderade vidare på masker. Nu i betydelsen att vi människor ofta gömmer oss bakom masker. Vi vågar inte vara som vi är fullt ut. Istället försöker vi anpassa oss efter hur andra kan tänkas förvänta sig att vi ska vara. Vi försöker vara sådana att vi blir accepterade och helst omtyckta. När vi har kommit hem och stängt dörren om oss demaskerar vi oss.
Små barn är som de är. De tar inte på sig masker i syfte att leva upp till andras förväntningar eller för att bli accepterade. De är olika. Sedan när de blir större och förvandlas till ungdomar börjar de bli mer och mer "stöpta i samma form". De anpassar sig för att bli en i mängden. För att inte riskera att sticka ut för mycket.
Äldre människor gömmer sig inte heller bakom masker – inte i samma utsträckning som yngre i alla fall. Åren ger oss erfarenheter som gör att vi vågar vara oss själva i större och större utsträckning. Det är härligt.
Jag trivs ofta väldigt bra i äldre människors sällskap. De är naturligare och mer avslappnade än yngre. De sprider ett härligt lugn och en ro omkring sig. Så är det med Ebba Larsson, 80 år, som är föremål för dagens Mitt i livet-reportage. Hon är naturlig och avslappnad. Det känns som att vi är gamla vänner trots att det är första gången som vi ses.
Ebba Larsson säger om sin frisyr: "Håret är vitt och fint. Jag har slutat att färga det". Hon har slutat att "maskera" sitt hår. Hon vågar låta det ha sin naturliga färg. Hon vågar vara sig själv överhuvudtaget. Det är resultatet av 80 års livserfarenhet.