Hur skulle samhället se ut om det inte fanns massmedia?
Frågan kom från en elev på Stadsöskolan där jag föreläste om medias roll i samhället.
Den kan verka banal vid en första anblick. Det är ju så givet att vi har fria och oberoende massmedia.
Men om man funderar över den på allvar svindlar tanken. Det första som kommer för en är förstås att det är så det är i Nordkorea eller andra diktaturer.
Men föreställ er det vakuum som skulle uppstå i en demokrati om det inte fanns oberoende media – att allt skulle vara finansierat av någon som har särintressen någonstans.
Att det alltid är någon med ett uttalat särintresse som har andra affärsidéer i grunden än fri och oberoende journalistik.
Tendenserna finns – banker startar egna mediebolag och anställer journalister. Avanza är ett exempel som startade gratistidningen "Placera nu".
Jag misstror inte det goda uppsåtet – men vad händer med journalistiken? Om banken blir mecenat för ekonomijournalistiken? Om hockeylagen eller hockeyligan är avsändare för journalistiken kring elitklubbarna? Det finns en del sådana magasin och sajter runt om i landet.
Men det är sällan där man läser den knallhårda krönikan som går till räfst och rättarting med vare sig hockeylag eller banker.
Jag gissar att i en tillvaro där mecenatskapet vore grunden för journalistiken skulle de lästa spalterna och hemsidorna vara laddade med corporate bullshit och de vassa frågorna skulle utebli.
Frågorna jag fick under mitt möte med eleverna på skolan var både väl pålästa och initierade. Att ungdomar inte är intresserade av nyheter är en myt. Men det är en seglivad föreställning jag möter hos många i de äldre generationerna.
Faktum är att ungdomar konsumerar allt mer nyheter och majoriteten tycker att det både är spännande och lärorikt.
Enligt Statens medieråds undersökning "Ungar och medier" som publicerades 7 oktober så har nyhetsläsandet i åldrarna 9–18 år ökat markant de senaste åren.
En av slutsatserna är också att unga blivit mer engagerade i de nyheter de tar del av. Det är intressanta fakta i tider då domedagsprofetiorna över mediebranschen, och tidningarna i synnerhet, duggar tätt.