Först det uppenbara:
Dragan Bratics strippverksamhet i småstäder stinker sjaskig, sunkig white trash och det är svårt att inte ha moraliska synpunkter över att han utnyttjar fattiga tjejer från öst.
Då kan vi gå till det mer känsliga:
Dragan Bratics verksamhet är fullt laglig, vilket dels får mig att reagera över Kiruna kommuns agerande – samt om folkets protester riktas åt rätt håll.
Så länge jag kan minnas har strippklubbar funnits i Sverige – fullt synliga och lagliga.
När jag som ung och lovande (?) reporter jobbade på Göteborgs-Posten i början av 90-talet fanns till exempel ett stripplokus inte långt därifrån som heter Chat Noir. En googling visar att stället fortfarande finns kvar.
Hur många strippklubbar det finns i Sverige har jag dock ingen aning om, men debatten om dem har, märkligt nog, varit i stort sett obefintlig under alla år (ni kanske minns när vår före detta landshövding hade varit på Tabu, då handlade inte debatten om strippklubbens rätt att existera, utan om att ex-hövdingen betalat med tjänstekortet).
Tills känslorna började svalla höga i Kiruna.
I går läste jag Alexandra Karlssons lysande dokument i NSD som sammanfattade de senaste veckornas storm i Kiruna.
Bilden jag fick är att staden har delat sig i ett för och emot.
Jag ser inget fel i att många har engagerat sig mot Dragan Bratics strippklubb. Tvärtom. Det är för lite engagemang i dagens samhälle. Vi skulle bara må bra av fler demonstrationer och flygblad. Det är bra att debatten förs och att den tar ett helhetsgrepp som innefattar vår människosyn.
Men det finns ett problem. Dragan Bratic är ingen brottsling. Han bedriver en verksamhet som godkänts av riksdag och regering, vilket får mig att undra över om kommunens agerande är försvarbart.
Kommunen tänker nämligen stoppa Dragan Bratic. Målet är att få honom att lämna kommunen, bildligt talat i tjära och fjädrar. Den har sagt upp avtalet med Bistro Trägårn (där Dragan huserar) som leverantör och drar sig inte för att gå längre än så.
Kommunen tänker utöva påtryckning mot alla företagare som gör affärer med Bistron.
”Vi ska säkerställa att inte någon annan leverantör köper tjänster av Bistron”, säger kommunchefen Peter Niemi.
Läs gärna det uttalandet några gånger. Det är ett oerhört maktspråk. Jag tycker det låter otäckt.
Och jag undrar:
Är det bara striptease som Kiruna kommun och dess chef har kraftiga invändningar emot bland lagliga verksamheter? Eller finns det fler? Går det i så fall att få en lista över lagligheter som kommunen tänker bekämpa i händelse av etablering på orten?
En annan undran jag har är om inte flygbladen och protesterna i första hand borde riktas mot de som faktiskt legaliserar Dragans typ av verksamhet: till Riksdagens ledamöter i Stockholm.
Om man tycker att striptease är en förkastlig företeelse i samhället är det lagen som i första hand borde bekämpas, den som gör att en cyniker som Dragan Bratic kan bli rik på verksamheten.
Lek med tanken att riksdagen beslutar sig för att legalisera marijuana. Vi är nog många som skulle tycka att det var en riktigt en dålig idé, som skulle föra mycket skit och elände med sig. Men ska vi då rikta vår ilska mot riksdagen eller mot de jointhak som börjar sälja cigaretterna?
Kirunas kommunalråd, Kristina Zakrisson, har profilerat sig som en stark motståndare till strippen i Kiruna. Hon säger till och med att hon ska göra allt för att stoppa den.
Zakrisson var själv ledamot i Riksdagen i över ett decennium. Hon satt i arbetsmarknads-, social- och justitieutskott. Hur såg hennes kamp mot striptease i Sverige ut då? Hur många motioner om förbud lämnade hon in när hon verkligen hade chansen?
Det finns mycket i samhället som jag gärna skulle se förbud emot. Högst på listan ligger kamphundar. Men så länge de är lagliga kan jag inte ha några synpunkter mot de som går omkring med dessa små monster.