"Våldsporren är min generations sexualkunskap. Det är omöjligt att etablera samtyckeskultur om barn har tillgång till våldsporr".
Det skriver artonåriga Ebba Bjelke på hemsidan till SNAF (Sexualkunskapen ni aldrig fick) Inom ung företagsamhet.
SNAF lyfter glappet mellan nuvarande generation och deras föräldrar. En Sifo-undersökning visar att 72 procent av föräldrarna inte tror att deras barn tittar på eller exponeras för nätporr.
Den senaste tiden har jag sökt en hel del på just porr. Anledningen är instagramkontot Sexetochreproduktionen, av barnmorskan Katarina Svensson Flood, som jobbar på en ungdomsmottagning.
För några veckor postade hon ett inlägg som fått enorm genomslagskraft. Om att flera unga tjejer har mer eller mindre ont varje gång de har samlag. Anledningen? Hårt sex.
Det är inte ett inlägg om att enstaka tjejer berättar att killar trycker ner en knytnäva i magen över livmodern för att det ska kännas mer. Att tjejer som trots att de inte vill, eller får ont fortsätter att ha sex. Som tror att "alla" har analsex.
Idag tar det några sekunder att hitta porrsidor i sin telefon, även med felstavning.
I september lanserade Comhem som enda leverantör ett mobilabonnemang med filter mot porr och våld. Varför först nu? Och varför inte fler leverantörer? Varför ska barn ha obegränsad tillgång när det är spärrat på flera arbetsplatser?
Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, har meddelat att unga ska få sin sexualundervisning av skolan, inte av porrindustrin. Och att kunskap om sex och relationer blir obligatoriskt för blivande lärare.
Som förälder har man självklart ett stort ansvar att prata med sina barn. Men jag hoppas verkligen att föreningslivet ser sitt ansvar och tar det. Det är där barn och unga faktiskt är av fri vilja. Det spelar egentligen ingen roll vilken värdegrund som finns om, man inte ser till att faktiskt jobba aktivt med attityder, jargong och samtycke.
Kriminologen och genusvetaren Nina Rung lyfter i sociala medier att den senaste debatten om porr och unga bemöts med alarmism och moralism. Bland annat från riksdagsledamoten Linda Snecker (V).
I ett inlägg på Instagram säger Snecker, att porr är olika saker. Bland annat sexuell frihet och nyfikenhet. Ett argument som inte är helt ovanligt. Idag vet vi däremot så pass mycket om porrindustrin att den inte är försvarbar.
För mig är det samma logik som att prostitution kan vara bra och viktigt. Eftersom det är synd om alla som inte kan ha sex annars. Att den egna njutningen är viktigare än rätten att inte utsättas för övergrepp,
Nina Rung ifrågasätter Snecker, och frågar sig hur porr skulle vara den ultimata sexuella frigörelsen för kvinnor, "Att få en kuk nerstoppad i halsen så att man kväljs eller kräks". "Att vara bunden, slagen och höra att man är en hora och slampa? Att ta satsen överallt. Att ha sex med flera män samtidig?"
Det undrar jag också. Det borde du också fundera över. Min panik handlar om att mina barn ska tro att det är så sex ska vara.
Enligt SIFO-undersökningen vill 71 procent ha en lagstiftning som begränsar spridningen av porr till barn under 18 år på nätet. Bland unga mellan 13-17 år vill 79 procent ha en sådan gräns.
"Om moralist är orden man kastar över mig, och andra som arbetar med den här frågan, absolut då är jag det. Det är inget problem för mig" säger Nina Rung.
Jag skriver under på det. Kalla mig gärna för moralist. Jag tar det inte som en förolämpning. Tvärtom.