Jag minns när vi första dagen gick in på Coop Svalbard i Longyearbyen för att proviantera. Där mötte oss en blandad kompott av människor från hela världen. Enligt den uppgift vi fick bodde på öarna ett 40-tal olika nationaliteter, vänner oavsett hudfärg. Riktigt häftigt blev det när två bredaxlade vildmarksguider kom in i affären med rejäla gevär på ryggen, nyss hemkomna efter en vildmarksvecka i isbjörnarnas land.
Vi hade en gemensam dröm, den att få se en val i arktisk miljö. Vi ringde upp det mångomtalade turistföretaget Better Moments för att boka en båtafton ute till havs. En halvtimme senare kom en kille med bil och hämtade oss vid hotellet.
– Kan det vara Gunnar Westrin jag har i bilen, undrade han nyfiket. I så fall, har du med dig regnbågsluvan?
– Själv heter jag Niklas Gerhardsson och är en av delägarna i företaget. Jag gick naturguideutbildningen i Övertorneå 1996–1998. Dessutom hade vi dig i vissa ämnen, sade han och skrattade. Kul att du hade med luvan som bevis.
– Efter studierna i Halmstad hade jag en idé om att köra med Jeep genom hela Afrika. När min mor hörde om planerna blev hon bekymrad och tyckte inte det var en bra idé. Det var hon som fann utbildningen i Övertorneå och fick mej att dra norrut. Det ångrar jag inte en sekund. Det var nog mina bästa två år i livet. Vildmarken vi fick uppleva under utbildningen i Norrbotten var helt magisk.
När min före detta elev parkerade vid kajen var jag tvungen att ställa en fråga innan båten skulle avgå.
Varför blev det Svalbard?
– Under andra året på naturguideutbildningen skulle vi ut på två olika praktikperioder. Jag hade vant mej vid vintertemperaturerna i Övertorneå och ville ha något mer ”extremt”. Jag fann Svalbard i en bok och bestämde att mig göra min praktik på den arktiska ön.
– Efter både vinter- och sommarpraktiken här på Svalbard blev jag erbjuden jobb. Och nu sitter jag och har kört min före detta magister till nattens valupplevelse? Världen är inte så stor som man tror.
Under den ljusa polarnatten mötte vi till slut allas vår längtan, en fullvuxen sillhaj i 30-tonsklassen. Så magiskt, så otroligt stark var känslan att gråten var nära.
Dagen efter mötte vi Niklas på baren med det smarta namnet Svalbar. Han berättade om sitt liv, hur Better Moments bildades och hur han numera också guidar med sin fantastiska båt, yachten Alegra. Folk vill naturligtvis se isbjörnar. Trots oftast utebliven björn menar de flesta att de fått sitt livs semester på ön. Norrskenturismen är också stor på Svalbard, berättade han. Tyvärr går det utför för det stabila klimatet, glaciärerna smälter väldigt fort och bland annat isbjörnarna tappar mark. På så sätt kan man säga att Svalbard har blivit något av mänsklighetens dåliga samvete.