Mc-åkande för både nytta och nöje
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Brrr.
Två timmar senare i Gällivare har den precis slagit över till en grad på plussidan.
Vad ska man säga. Hösten har gjort entré på allvar och snart gör väl vintern detsamma.
Men - för den skull har i alla fall inte jag gett upp hojandet för i år. Nej nej, inte ännu på ett tag. Några turer till är jag fast besluten att hinna med, även om dessa av naturliga skäl kanske inte kan bli alltför långa.
Under veckan som gått har jag hunnit med några njutbara stunder på pärlan. Mullrandes fram omgiven av alla dessa fantastiskt vackra höstfärger.
För visst är det en känsla att köra genom brinnande höstlandskap och andas in den något kalla förstås men friska och klara luften som bara gör sig kännbar den här tiden på året.
Det är bara att hålla i styret och njuta!
Det gjorde jag som sagt i veckan, bland annat en kväll efter jobbet när det bara inte gick att rulla in hojen
i garaget. Nej, den fick bli ståendes utanför medan jag hälsade på sambo och jycke som fejade på på gården, sedan fanns det bara ingen ursäkt för att inte sitta upp och gasa iväg igen.
Jag vek höger ut från gården och med andra ord mot Tjautjas. Den vägen bjuder på en del kurvor och här fick jag möjlighet att översätta praktiken från kurvkursen
i Fällfors till verkliga vägen. Och nog funkade det alltid. Man kan inte annat än säga att jag fick med mig en hel del matnyttigt från den korta men intensiva drillningen av SMC:s instruktörer.
Fler sådana lärdomar ska jag nog försöka tillgodogöra mig om möjligheten dyker upp och det lär den nog göra under nästa säsong. Till midsommar beräknas den då 3,6 kilometer långa mc-banan stå färdig, vilket i SMC-instruktörernas realitet väntas bli
i augusti-september.
Det är bara att hålla utkik efter kursinfo och sluta upp!
Mycket nöje har man med dessa härliga fordon som motorcyklar är. Men bara under drygt en veckas tid har jag på nära håll fått se den ovärderliga nytta de också kan göra.
Jag syftar på eftersöket efter tioårige Sebastian i Kvickjokk den 3-4 september och det som pågick under helgen i området kring Stenbron utanför Gällivare, efter Carolin Stenvall från Piteå. Där fick mc-ordonnanserna från FMCK beröm för att snabbt kunna färdas över stora områden, om så även i svår terräng.
Jag pratade också med en av ordonnanserna som talade om en helt annan typ av körning därute i terrängen än på vägarna - han kör vanlig touringhoj privat - och det väckte suget hos mig att prova.
Så det kanske får bli ett kommande projekt i min mc-karriär - att förena nytta med nöje och utbilda mig till mc-ordonnans!
Det öppnar ju också för körande året runt - vinter som sommar och bara det talar ju starkt FÖR projektet!
Så hoppar vi raskt över till Jan-Åke Tiensuu som medverkade i förra veckans mc-reportage där han delade med sig av sin hojresa längs Route 66.
Jag säger bara - du satte våra planer för nästa säsongs motorcykeläventyr i rejäl
gungning!
Nu är den stora frågan - ska vi
ge oss ut i Europa eller längs
Route 66?
Det får vinterns
planering utvisa och de
fyra viljor som hittills är
inblandade i denna.