Det var i norrbottniska domstolar som Sture Bergwall, eller Thomas Quick som han kallade sig på 90-talet, blev en seriemördare.
En dag tog han plötsligt tillbaka alla sina erkännanden, vilket blev starten på en mycket uppslitande resningsprocess. Men det svenska rättsväsendet tog sitt ansvar, hur ont det än gjorde. En mängd åklagare över hela Sverige fick i uppdrag att granska alla domar på nytt och resultatet blev att Sture Bergwall till sist friades från samtliga åtta mord.
Detta gjordes inte lättvindligt. Åklagare gick igenom bevis efter bevis, men kunde konstatera att allt var ett luftslott. Sture Bergwall hade aldrig haft några unika kunskaper, allt han berättat hade han fått serverat via ledande frågor av polisen.
”Skandalen Quick” har via två böcker (Hannes Råstams ”Fallet Thomas Quick” och Dan Josefssons ”Mannen som slutade ljuga”) kartlagts på ett mycket pedagogiskt och tydligt sätt och de flesta är överens om att det är dags att gå vidare. Frågorna nu är vad som ska hända med Bergwall – samt hur samhället ska handskas med denna rättsskandal för att något liknande aldrig ska kunna hända igen.
Sture Bergwall genomgår just nu en ny psykiatrisk utredning som kan innebära att han efter 22 års fångenskap friskförklaras och släpps fri från Säter. Samtidigt drar justitieminister Beatrice Ask igång en statlig haveriutredning för att söka svaren på vad som gick snett.
Viktiga frågor väntar på att utredas och allt hade varit ganska frid och fröjd om det inte vore för denne Lambertz.
I veckan satt justitierådet än en gång i TV och förklarade att det här inte är någon rättsskandal, att det visst fanns bevis för att Bergwall är en mördare och att åklagarna friade honom på ett nästan slapphänt sätt.
För den breda massan framstår Lambertz förhoppningsvis som en foliehatt, en rättshaverist som driver sin egen bisarra kamp av högst grumliga anledningar.
Och visst hade det varit lockande att bara avfärda honom precis så, som en stolle.
Men Lambertz är en av landets högsta jurister, vilket gör hans korståg väldigt allvarligt. Jag tycker nämligen att samhället har ett stort ansvar att tydligt få allmänheten, som inte har läst resningsbeslut och domar, att verkligen förstå att Bergwall aldrig var en mördare. Hur ska han annars kunna leva och verka i samhället?
Att Lambertz tillåts sitta och påstå att Bergwall i princip friats på grund av teknikaliteter innebär faktiskt att många kan tro att vi är på väg att släppa ut en människa som ägnade sig åt att mörda och äta barn. Någon kan mycket väl tro på Lambertz och få för sig att göra ”samhället en tjänst”, vilket känns obehagligt.
Lambertz sa i TV i veckan att nästan alla jurister håller med honom. Han brukar säga sånt, men det är svammel, bara en av alla hans lögner.
Sanningen ser helt annorlunda ut. Lambertz sågas på bred front inom juristkretsar. Anders Alenskär, ordförande för domstolssektionen i fackförbundet Jusek, säger till exempel till Dagens Nyheter:
– Många av oss domare skäms för Göran Lambertz. Vi kan inte längre tiga och titta på när han fortsätter att rasera förtroendet för Sveriges domarkår.
Alenskär tycker att Lambertz ska avgå som HD-domare och jag har absolut ingen avvikande uppfattning i den frågan.
Lambertz då? Ja, just nu planerar han på att göra en egen Quickutredning.