Enigheten var stor, bland det drygt 200 deltagarna, om hur genomgripande tonläget i samtalen förändrats de senaste åren. För ett par år sedan kunde en företagare bjudas på tårta av kommunalrådet när man presenterade en satsning som gav 20 nya jobb. Idag krävs betydligt mer än så för att skapa rubriker. Det är naturligtvis positivt, men där ligger också en risk i att småföretagen och de lokala företagarna glöms bort bland miljardinvesteringarna.
I boken Framtidslandet skriver idéhistorikern Sverker Sörlin om industrialiseringen av Norrland under perioden 1870–1920. Det är lätt att se likheter då utvecklingen sker i delvis samma näringar om än med ny teknik. Det är kapital-, kunskaps- och arbetskraftsintensivt och mycket måste, liksom då, tillföras regionen utifrån. Även då fanns en debatt om var vinsterna hamnar, utveckling sker och var arbetstillfällen skapas och kanske försvinner. Vårt industriella påverkar på hur vårt norrbottniska näringsliv ser ut idag.
I Sverige har fyra av fem nya jobb de senaste 30 åren skapats i småföretagen medan det i Norrbotten endast är något fler än vad som skapats i de stora företagen. Att vi tappat lika många offentliga jobb som Stockholmsregionen är en annan historia. I 189 av 290 kommuner generar jobben i småföretagen den största andelen kommunala skatteintäkter, men i Norrbotten gäller det bara i fyra kommuner. Även om det finns undantag så ligger många av våra kommuner lågt i undersökningar som mäter företagsklimat i termer av hur attraktivt det är att vilja starta och driva företag i länet.
Från scenen var talarna eniga om att det inte räcker med att bara ropa att här finns jobb för de som vill flytta hit. Det behövs boenden, skolor, kultur, butiker och idrottsanläggningar för att skapa det som ofta benämns som ett attraktivt samhälle. Vad som sedan är ett attraktivt samhälle tycks vara svårare att definiera då det betyder så olika för oss som individer. Men det ska vara ett samhälle dit folk vill flytta, för vi behöver mer arbetskraft, men också bo kvar över tid för att skapa en stabil kommunal ekonomi. Det pekades friskt på olika aktörers ansvar för att skapa det attraktiva samhället och på vad staten, kommunerna och företagen bakom de stora investeringarna ska bygga och initiera. Själv satt jag mest och tänkte på de småföretagens roll i omvandlingens tid.
Småföretagens, och de lokala företagarnas, roll kan inte underskattas när vi pratar hur vi skapar attraktiva samhällen. Här skapas jobb för de med andra, eller begränsade, erfarenheter och olika intressen. Här skapas de tjänster som efterfrågas av de som ska flytta hit och av oss som redan bor här. Här skapas tjänsterna som får livet att fungera i samhällen och på landsbygd. Småföretagen är smörjmedlet såväl som kittet i ett fungerande näringsliv men det behövs bra förutsättningar för att vi ska bli fler och gärna också vilja växa. Värdet av ett diversifierat näringsliv med lokala företagare är en lärdom jag tar med från Sverker Sörlins resonemang om den tidigare industrialiseringsepoken. På så sätt skapar vi en långsiktigt socialt hållbar tillväxt i ett län dit man vill flytta och bo kvar.