Ursäkta rubriklögnen, den har ingen täckning. Eller någon kändis lär säkert ligga runt och svina sig just nu - men det är knappast nyheter eller något som skakar mina grundvalar.
Men rubriken fick dig säkert att snegla lite mot brödtexten. Känner du dig lurad? Kanske till och med lite arg? Ännu bättre. Din ilska får dig nämligen att sprida min krönika som vinden. Och dina känslor, det är min lön. Bokstavligt talat.
En studie utförd av the University of Pennsylvania år 2009, undersökte 7 000 av de mest populära artiklarna i New York Times Magazine för att komma fram till vad det är som skapar viralt material, sånt som sprids och e-mejlas, på nätet.
Resultatet? Din ilska är den huvudsakliga orsaken till att du delar artiklar på nätet. Så simpelt är det. Det är känslorna i de absoluta extremerna som skapar klicksuccéer.
Och internet är så klart den virala kulturens högborg. "If it doesn’t spread, it’s dead" är därför det nya mottot bland reklammakare, bloggare och digitala tidningar. Och dina mest extrema känslolägen är deras nya målgrupp. Din uppmärksamhet är valutan som de handlar med för att deras finansieringsmodell är helt beroende av den. Allt som norpar din uppmärksamhet är en konkurrent.
Tänk en stund på vilken typ av marknad det skapar, med ett sånt enormt informationsutbud. Konsekvensen är enkel. Skit i kvalitet. Vad som helst som får oss att titta är bättre än att du inte kikar alls. Därför är en uppseendeväckande artikel, en icke-fråga eller en vit lögn, bättre att göra än en bra artikel med eftertanke och djup. En sådan tar dessutom längre tid och kostar mer att göra. En rationell och svårförstådd artikel sprids inte. Den talar till din hjärna, inte ditt hjärta, inte dina extremer och fördomar.
Verkligheten är full av nyanser och rationalitet. Blondinbella är ett bra exempel: "I början skrev Isabella (som är aktiv inom Muf) främst om sina politiska åsikter, men kompisarna tyckte det var tråkigt och själv kände hon inte heller att hennes liv var intressant. Det var då karaktären Blondinbella uppstod. I början var det mesta fejk, men sedan började både festinbjudningar och läsare strömma till. I dag har Isabella och Blondinbella smält samman till i mångt och mycket samma person." Så skrev Piteåtidningen den 22 april 2009.
I dag är hon miljonär. På att ljuga. Hon var inte dum, Blondinbella. Dessutom tio år före alla andra.
En som håller med om det här är den högst kontroversielle Ryan Holiday, självutnämnd mediamanipulatör och reklamansvarig för märken som American Apparel. I sin bok Trust me I’m lying avslöjar han hur bloggsfären fungerar och hur enkelt det är att muta sig fram för att marknadsföra sig själv och sina produkter. Bloggare är så pass svultna och måste ständigt uppdatera sina sidor, att det ofta räcker med att ge dem ett exklusivt erbjudande om en redan färdigskriven artikel för att de ska nappa. Sedan kan tidningarna haka på med bloggen som källa.
Passande nog i samband med lanseringen av boken, avslöjade Holiday även att hans assistent i sex månaders tid, via en internettjänst, ljugit sig in i olika tidningsartiklar under Holidays namn som expert på LP-samlande, båtar, insomnia och barfotalöpande. Om journalisterna orkat googlat Ryan Holidays namn så hade de genast anat att något var galet.
Det finns helt enkelt för mycket information att sortera från. Ryan Holiday ville samtidigt få ett tillfälle att marknadsföra sin egen bok, som alltså handlade om mediamanipulation. Han skapade sin egen nyhet för sin egen vinnings skull. Och så går det ju ofta till.
Kim Kardashian har byggt stora delar av sin förmögenhet på att sälja ut sitt exponeringsutrymme på nätet. Det är inte av slump som kändisars sexvideor släpps lagom till en ny produktlansering, att de dejtar både den ena och den andra i perfekt timing till det nya filmsläppet.
Poängen är att alla är sårbara i rädsla för att bli glömda - och alla är till salu. Och vilken typ av industri är det som skäller i långa krönikor på näthatare, när den har som mest på att vinna genom att göra läsaren arg och locka till sig hat? Och vem är det som orsakar näthatet?
Din "like" har ett faktiskt ekonomiskt värde. När du klickar med musen så följer även en liten summa pengar med till ett annat företags konto. Så genereras pengar på internet. Så byggs Facebookhallen i Luleå. Och därför är det viktigt att du väljer vad du delar. Vad du läser. Och vad du just "likar". Marknaden kommer skapa mer av samma oavsett värdet.
Och när du står där i valet mellan att dela ett inlägg från en dum blondin som ljuger för uppmärksamhet och ett inlägg från en smart blondin som skriver om politik, ekonomi och forskning - så ser marknaden även det. Kollektivt skapar vi det framtida internets gemensamma innehåll. Klick, klick, klick!