De har det lite kämpigt nu.
Igen.
Under de senaste mandatperioderna har diverse företrädare för Sverigedemokraterna i Luleå kopierat en budget från Lund, försvunnit spårlöst samt kvitterat ut arvode för tid som inte arbetats. Nu kommer nästa smäll. I en lågmält fantastisk intervju med min kollega Nils Johansson berättar Per Göransson, partiets toppnamn i kommunen, att han lämnar sitt uppdrag mitt i valrörelsen. Han ska satsa på sin taxifirma istället och säger sig ha ledsnat på att kamraterna använder partipengarna till privata resor och inköp, vägrar vaccinera sig, inte ids betala räkningar, ber honom stoppa upp arbetsordningen i arslet samt vill diskutera 5G-strålningens negativa effekter och andra konspirationsteorier.
Göransson berättar utförligt om hur han försökt införa ett stringentare sätt att arbeta i partiet, men fått dåligt gehör. Han tycker att det är synd att det blivit så här – eftersom de städade upp mycket i partiet efter skandalen med den kopierade budgeten från Lund 2015.
Om det här är vad som blev kvar efter en ordentlig uppstädning – hur fan såg det då ut innan?
Nationellt blir Sverigedemokraterna allt äckligare. I takt med att deras företrädare bjuds in i diverse politiska och ekonomiska finrum, i takt med att deras idéer appliceras i mer accepterade sammanhang, i takt med att partier som aldrig skulle samarbeta med dem nu vill ha med SD i sin regering, så flyttar de fram gränserna. Senast satt Jimmie Åkesson och grinade över en fråga på ett nationellt prov, innan dess var det ”vem kallar du brun”-historien, och i sviterna av det sammanbrottet över den orättfärdiga beskrivningen av partiet listade skribenten Isobel Hadley-Kampf i Dagens Nyheter 57 olika ”enskilda incidenter” där företrädare för partiet gett uttryck för rasism i olika former. Vissa av dem hade uteslutits, vissa hoppat av och vissa hade fortfarande höga poster i partiet. Det står SDs partiledare fritt att vara hur låtsaskränkt som helst. Sanningen är ju att Åkesson vet precis vad det handlar om – och att det här bara är ännu ett sätt att flytta fram gränserna. Det är beräknande, taktiskt och inte så lite farligt.
Därför är det upplyftande att se partiets lokala företrädare välja en… Ja, annan väg.
Per Göransson har anklagat NSD för att vara ”fake news” när vi rapporterat om delar av det beteende som nu får honom att lämna sitt parti – men framstår plötsligt som den vuxne i bollhavet som är SD i Norrbotten. Den så kallade SD-buddhisten, Ulf Karlström, väljer tillsammans med flera andra att följa Göransson från partiet och Karlström funderar nu på att istället byta till – Rättvisepartiet Socialisterna.
Av alla saker som Sverigedemokraterna och dess företrädare skulle kunna använda skattemedel till har Luleåavdelningen valt att satsa på snabbmat och energidryck. Personligen har jag noll och ingen lust att sponsra en rasistisk, kvinnofientlig och hbtq-hatande organisation men det är nu en gång för alla en av effekterna av att leva i en demokrati och det får jag acceptera. Jag föredrar dock mina Sverigedemokrater som jag föredrar mina kanelbullar – precis så här, lagom lengräddade.
Jag kan rent av låta mina skattepengar gå till att bjuda en eller två av de stackarna på ett skrovmål från Max som arvode för underhållningen – den här gången är det ju faktiskt ett arvode som SD jobbat för.