Hej sommar. Kom. Kom och märk mig. Solkyss mig. Omfamna mig. Ja tack. Du får mig att darra och jag ropar. Du är efterlängtad och välkommen och låt oss bli vi. Vara älskling med varandra. Låt oss ingå en lycklig relation, en kort och flyktig. På dina villkor. Du drar när du är färdig. Kan villkoren nu. Du lämnar mig ensam med bara minnen för mig att slicka girigt på. Som saltsten.
På min önskelista är värme. Det bör du absolut kunna bjussa på efter allt mörker och alla minusgrader jag genomlevt och stått ut med. Vet du hur jag stått ut?! Jag förtjänar. HÖR DU DET?! JAG FÖRTJÄNAR! Förtjänar så jäkla mycket. Jag är värd dig efter all den här kampen i din frånvaro.
Det är mycket som ska hända nu när vi ses, det ska hända ljumma nätter och skira mornar. Det ska hända svalkande bad mot febrig hud och mjuk sand i handflatan. Det ska hända havsbris som lämnar spår i mungipan som tungspetsen slickar bort. Det ska hända svettdroppar och kroppen ska svara på allt detta genom att bli mjuk, varm och foglig. Tillgänglig. Allt blir värt att älskas lite mera. Låt oss älska. Ljuset gör. Ljuset kommer. Jag kommer. Det är förgängligt alltihopa. Skynda att älska. Är det inte så att allt och alla blir lite vackrare när du är här? Blicken min blir mildare. Jag blir den jag vill vara. Den jag är när mina ord inte frusit till is. När själen inte är upptagen av att klä in sig. Stänga in sig. Jag vågar mig ut.
Det är som att själva hjärtat känner solen och svarar upp, möter upp, slår hårdare och intensivare som respons på att bli värmd och sedd.
Det är något med dig sommar - när jag tänker tillbaka på alla somrar jag haft och hur de tog på mig är det alltid skrattande jubligt. Det är ljust, det är som att dricka champagnebubblor och låta fnisset kittla läpparna. Får själen att klättra innanför revbenen.
Men nog måste vi också haft kriser? Nog måste det varit regn och en kyla? Det måste ha stormat och åskat utav bara helvete. Nog måste jag ha velat göra slut och be dig dra? Inte har jag bara accepterat att det alltid är du som lämnat? När det passat dig? Jag måste jag ha stått och viskat längtande efter hösten? Kom annat, kom nytt. Kom förändring. Men tänk sommar, jag minns inte det. Minnet av dig, känslan av dig är oförstörd. Så kom. Jag är redo att tas och bedras. Det är värt det, det är värt det.