Jessica Rosengren: En utsträckt hand till Afghanistan

I gryningen framträder det i en tät dimma. Efter många timmars flygresa breder Afghanistan ut sig under oss. Dagarna innan har en sandstorm dragit fram och lämnat ett lager av sand och damm över allting. Jag tvivlar en stund på om jag har färgseendet kvar.
Allt går i en suddig ton av ljusbrunt. Från ovan bildar åkrarna och sandytorna samma mönster som de amerikanska soldaternas spräckliga och kamouflerande uniformer.

Sovjets ockupation av Afghanistan för 30 år sedan är anledningen till varför jag och fotografen Kurt sitter på ett flygplan fullastat med svenska och finska soldater, på väg till en av världens mest beskådade konflikter. Flygresan ner har soldaterna fördrivit genom att spela krigsspel på sina bärbara datorer. Eller se på krigsfilmen som visades på de nedfällda tv-skärmarna.
När vi landar på den afghanska stäppen är kriget däremot på riktigt.
Där krigar religiösa fanatiker mot stormakter. Där säger sig 140 000 soldater från 46 länder arbeta för att skapa fred.

Norrbotten är högst närvarande i norra Afghanistan. Stora delar av den svenska utlandsstyrkan på totalt 500 soldater kommer från Boden, Luleå och Arvidsjaur. De deltar bland annat i en unik offensiv strategi som går ut på att ta striden mot talibaner. En farlig taktik som leder till hårda strider i områden med vägar som är utbrett minerade med bomber. Många gånger använder soldaterna sin magkänsla när de tar sig fram.

Soldaterna som vi reser ner med har ett tungt uppdrag på sina axlar: att skapa fred i ett land som levt med krig under en lång, lång tid.
Hur skapar man säkerhet där? Fungerar biståndet? Hur bor soldaterna? Är tillvaron farlig? Vad kan en jägarsoldat utbildad på myrmarkerna utanför Arvidsjaur bidra med?
Jag och Kurt är spända. Vi vill ha svar på våra frågor.

I en bok jag läser på resan ner står det att Sovjetunionen invaderade Afghanistan 1979. Då var det många frivilliga muslimer som gjorde uppror. En av dem blev känd för världen efter 11 september-attacken mot World Trade Center.
Usama bin Ladin var också anledningen till att USA störtade talibanregimen i Afghanistan 2001 och inledde kampen mot terrorismen, och jakten på bin Ladin.
Sverige slöt omedelbart upp bakom den multinationella soldatstyrkan Isaf, som gick in i landet 2002 för att skapa säkerhet främst i huvudstaden Kabul. Ett uppdrag som utvidgades med åren.
Hösten 2010 står allt och väger på en knivsegg. Ska Sverige ha kvar sina Isaf-styrkor?

När jag första gången får syn på Afghanistan så har jag inget eget svar på den frågan.
Men det blir tydligt att allt har ett samband. Att jag och Kurt plötsligt sitter på ett plan ner till Afghanistan har inte enbart att göra med att Försvaret vill visa upp sin verksamhet för oss.
Anledningen är djupare än så, vill jag hävda. Vår resa är en följd av de senaste 30 årens våldsamheter. Afghanistans sargade men intressanta historia har flugit oss dit. Från Sovjets ockupation till Isaf-styrkornas närvaro i dag.
Det är ett land som alla rycker och sliter i. Som alla, sedan ryssarnas tid och egentligen långt före det, tycks vilja ha en del av.
Även vi där vi landar i gryningen på Mazar-e Sharifs flygplats.