Vi ser en trend bland chefer, vars verksamhet får kritik. Allt fler tackar nej till att ställa upp på intervju och kräver att få svara på frågor via mejl. Här är några exempel från den senaste tiden:

• Bodens kommuns skolchef ville inte ställa upp på en intervju om regler för vård av sjukt barn på förskolan, utan ställde bara upp på villkoret att intervjun skulle ske via mejl. 
• Gällivares skolchef är oftast bara tillgänglig via mejl när vi behöver svar om kritik som riktas mot skolan. Det här är alltså en chef som är ytterst ansvarig för nio skattefinansierade grundskolor. 
• Flera enhetschefer inom äldreomsorgen i Kiruna krävde mejlsvar i stället för en intervju om kritiken inom äldreomsorgen.

Jag kan förstå att tanken är lockande för en chef som ska svara på hård kritik. Att få frågorna skriftligt och att kunna sitta i lugn och ro och svara, låta andra kollegor läsa igenom svaren och slippa följdfrågor. 

Men en mejlintervju är inte en intervju – på grund av att det inte är ett samtal. När man inte har ett samtal ökar risken för missförstånd. Mejlsvar ger dessutom ofta långa, svåra och ogenomträngliga svar som kan vara svåra att förstå. Journalisten får inte möjlighet att be intervjupersonen förtydliga eller ställa frågan, hur menar du? 

Kritiska följdfrågor blir varken ställda eller besvarade. 

Vi journalister återger ett språk som liknar det talade språket, det ska vara enkelt att förstå och läsaren ska inte behöva lista ut vad svaret betyder eller tappa intresset för att texten inte flyter på. 

Den mejlande chefen ska ju inte bara svara på frågor till journalisten, utan svaren är till för alla. Bland NSD:s läsare finns både allmänheten, den kritiserade verksamhetens egna personal och de som direkt berörs av artikeln. De har rätt att få chefens perspektiv och vi ska alltid låta den som kritiseras svara med sina bästa argument. Att få förberedande frågor via mejl är så klart ok.

Det är jag som ansvarig utgivare som avgör om en chef ska namnpubliceras eller inte och varje publicering är unik. Det beror oftast på vilken grad av ansvar chefen har, vilken kritik som riktas och om arbetsplatsen kan pekas ut eller om den måste hållas anonym för att skydda medverkande. Oavsett så tycker jag att chefer inom alla verksamheter har ett ansvar i att ställa upp på en intervju. Det ingår i jobbet, inte minst inom de skattefinansierade kommunala och statliga verksamheterna. 

Att inte ställa upp på en intervju är att ducka ansvar och följdfrågor och i slutändan minskar förtroendet för en verksamhet som inte träder fram och bemöter kritik. 

Jag vill passa på att berömma de chefer och ledare som alltid ställer upp på intervju i media, all heder till er!