Min avsikt i dag är inte att påstå att det inte skulle finnas problem, eller att tro att det skulle finnas någon särskild lösning som får problemen att försvinna. Helt enkelt för att någon sådan lösning inte finns. De politiker som försöker peka finger till någon särskild grupp för att de skulle kosta för mycket, har bestämt sig för att det är viktigare att peka än att ha rätt.
På väggen i en pub i Dublin jag besökte för många år sen, satt en mässingsplakett omsorgsfullt uppskruvad. På plaketten stod att läsa ”Här finns kvalitet, service och billiga priser – du får välja två av de tre begreppen”. I all enkelhet uttryckte det den sanningen att vill jag ha både kvalitet och service, måste jag förstå att det kostar. Vill jag betala lite får jag mindre av antingen kvalitet eller service. Den sortens klarsyn verkar vi inte riktigt vara mogna att tala om, fastän det är sant. Istället talar vi gärna om att någonting blir bättre för att vi får samordningsvinster eller "synergieffekter" som effektivitetsförespråkare ofta hellre säger.
Stora delar av det offentliga Sverige har djupa ekonomiska utmaningar. Statsbudgeten har visat överskott i många år nu, men det spelar mindre roll för medborgarna om inte det finns styrfart där vi behöver det – i skolan, hälso- och sjukvården eller i andra viktiga samhällsuppgifter.
Effektivitet och god ledning är en förutsättning för att vi ska klara uppdragen, men det löser problemen bara där förutsättningarna naturligt finns. Storstäderna och de befolkningsrika delarna av landet växer inte för att de har duktiga regionpolitiker eller kommunpolitiker. De växer som del i den urbanisering som startade för mer än sexton år sedan och deras skattebas blir därmed större till dess att de inte klarar av uppgifterna att säkerställa att det finns bostäder och goda livsbetingelser i den stora staden.
Det mässingsskylten på väggen inte berättar är att om puben inte får nog många gäster att komma dit, spelar budskapet heller ingen roll. Då finns inte förutsättningarna för någon att efterfråga vare sig service, kvalitet eller bra pris. Så är grunden för många kommuner och regioner i av Sverige idag i kommunerna och regionerna. I Sverige växer befolkningen, men på olika håll och på olika sätt. Ekonomiska problem som bygger på att färre måste betala mer är en helt annan sida av myntet.
Här kan några tala om att vi därmed borde förstatliga uppgifter som idag hanteras av kommuner och regioner. Det vore intressant, men jag ser inte att de statliga myndigheterna med stor personalbudget som de största föredömena för god management. Polisen, Försäkringskassan, Försvarsmakten och Arbetsförmedlingen har alla sina utmaningar och är kanske inte de allra bästa exemplen för hur vi ska arbeta med ledning, styrning och god ekonomisk hushållning.
Istället behöver vi lyfta fram de goda exemplen där de finns. Norrbottens kommuner tycker jag historiskt hävdar sig väl i konkurrensen, med hårt arbetande och effektiva välfärdsarbetare och ledningspersonal. Att stoppa megatrenderna i samhället som urbanisering, digitalisering och globalisering är inte möjligt. En rimlig omfördelning mellan staten och kommuner/regioner kan göra det möjligt att en fin framtid, även i Norrbotten.