Det svajar när jag går
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I tisdags var jag försenad till en föreläsning och jag låser mig ute från jobbet. Det liksom snurrar i huvudet och jag rör ihop allt.
Jag mår så där som att man åkt karusell alldeles för mycket. Det känns konstigt och ibland känner jag mig berusad fast jag är prick nykter.
Samtidigt ska man inte gnälla, eller hur? Vi lever i världens bästa land för mammor och jag har läst Hanne Köllers bok I huvudet på en mamma.
Vilken fantastisk tur man haft som hamnade i precis det här landet. Hur stor chans var det liksom? Man vann ett lotteri och sedan gnäller man över att det svajar när man går.
Jag vet att jag inte är ensam om att ha svajande gång.
Jag vet flera mammor som oberoende av varandra varit hos läkaren och frågat om de fått hjärntumör. Och ja, jag är en av dem. Och nej, de hade inte hjärntumör och inte jag heller. Visst känner man sig dum när man var exakt helt friskt och man sitter där framför en läkare och kanske tar tid från någon som verkligen har hjärntumör.
Men hur kan man veta? Det snurrade så mycket, golvet liksom gungade och jag var tvungen att lägga barnen i spjälsängen så de inte kunde rymma medan jag låg platt på golvet och försökte återfå kontrollen. Stoppa karusellen innanför pannbenet. Jag var livrädd att jag hade en svart äcklig tumör som åt upp hjärnan och att barnen skulle bli mammalösa. Att jag skulle få vinka adjö till de finaste här på jorden och barn utan mammor är mycket sorgligt. Så jag slösade på skattepengar och ringde doktorn och doktorn han svara. Att jag var trött. Och smal. Och hade lågt blodtryck.
De tre faktorerna ihop ger en snurrig mamma med tunnelseende.
Läkarordination: Sova, äta.
Det där med sova går inte. Det här tänker jag inte berätta, men min son dricker välling två gånger per natt. Han är ett och ett halvt år. Natt efter natt efter natt går jag upp, micrar välling, och däremellan ska han ha tutten. Sen vaknar han gärna klockan fem.
Det där med att äta är inget problem. Jag äter och äter och äter. Havregrynsgröt med två fullkornssmörgåsar och kokt ägg är den absoluta bästa frukosten. Eventuellt en banan till om man håller på att tuppa av lågt blodsocker. Sånt håller på att hända då och då.
Maken har fått mata mig medan jag legat på golvet. I det fallet är Dextrosol bra. Det säger tjing i blodet och hjärnan vaknar till.
Jag har blivit så lycklig i hjärtat av att fått barn.
Men nog tusan snurrar det i skallen mer nu för tiden.