Måndag. Du vaknar på eftermiddagen, alla planer för dagen har förskjutits och resten av veckan är ett svart hål. Du tar staplande steg till kylskåpet, blir macka till frunch ännu en dag. För även om du hade velat laga mat så är det ett enormt berg av disk som först måste övervinnas. En övermäktig uppgift. Du sitter sedan där och knaprar i dig. Torftigt. Du tar en titt på termometern – kallt. Utanför yr snön. Det är lika bra att stanna inne.
Men egentligen mår du ju bra, egentligen.
Tisdag. Blev det något gjort i dag? Nej, det blev det inte. Du tog dig inte ens tid att träffa en gammal vän som du försummat. Aja, ut och töm soporna. Dagens stora projekt. Men självklart halkar du en meter från soptunnan. I fallet någonstans går påsen med skräpet sönder och du täcks av en sås av avfall. Precis vad som behövdes. Den här dagen är inte värd något alls. Det smärtar i ryggen efter fallet. En pizza får duga som plåster på alla dina sår. Några tryck på internet och sen gör någon annan jobbet. Du tänker att det är en mäktig tidsålder vi lever i. När datatrafiken ordnar de jobbiga sociala bitarna. Ett hej i dörren räcker. ”What a wonderful world”.
Äsch, egentligen mår du bra, så bra så.
Onsdag. Du pulsar dig fram igenom snön. Kallt är det, men du är på jakt efter livsmedel. Hemlagad ska maten vara i dag. På stockholmska kallas vädret för snökaos. Här uppe heter det onsdag. Du citerar Karin Boye: ”Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd”. Så fan heller, tänker du. Väl framme i butiken är du blöt av svett och snö. En snösvettgubbe. Kassörskan får inget leende i dag. Det är inte sådan dag.
Men du mår bra, du gör det.
Torsdag. Helgen häckar runt hörnet, du känner att det kan bli kul. Det finns mycket du skulle vilja reda ut ¬- ordna upp relationerna och städa i hemmet och huvudet. En titt på kontot och du märker att det inte är så tomt som du trott. Helt plötsligt har du något slags leende på läpparna.
Du kanske mår bra ändå, egentligen gör du det!
Fredag. Du som skulle göra så mycket. Nu är klockan sent och du sitter i underkläder. Att det alltid ska bli såhär. Ta dig i kragen nu. Ut och träffa folk. Telefonen ringer och nu är det bråttom. Som vanligt missar du bussen – även fast du sprang allt vad du kunde i den smältande snön. Nu är sockarna blöta och du svettas.
Men egentligen mår du bra, så himla bra.
Lördag. Det blev sent i går. Huvudet värker och det är stökigt hemma. Ingen läsk i kylen. Ingen mat heller. Kanske lika bra att stanna hemma i dag. Men någonstans inser du att det ändå är dags att ta tag i saker. Fram med dammsugaren, nu ska det städas. Det går trögt. Självklart visar det sig att dammsugarpåsen är full. Fan också. Ner under täcket igen.
Du som var på rätt spår. Du som började må bra.
Söndag. Det blev ändå att du tog dig ut lite senare på lördagen. I dag känns det faktiskt ganska bra. Det blev en bra kväll och otroligt nog har du faktiskt energi i kroppen. Ute skiner solen. Äntligen. Du tar en promenad. Av fri vilja. När du går där ute faller alla pusselbitar på plats. Problem som du vänt ut och innan på är helt plötsligt inga problem. Framtiden ser faktiskt inte så dum ut ändå.
Nu mår du bra, faktiskt väldigt bra.