Vi Norrbottningar är fetare än många andra i övriga Sverige och det gäller även våra barn och ungdomar. Nu måste vi öppna ögonen och sluta låtsas som att det inte är ett verkligt problem att en hel del av barnen dras med osunda kilon som kan påverka deras hälsa negativt- både psykiskt och fysiskt. Det är faktiskt vårt, vuxenvärldens ansvar, att se till att kidsen får bästa förutsättningar för en hälsosam barndom och bästa möjligheter till ett sunt liv. Aldrig någonsin kan det ansvaret läggas på barnen. Att barn är överviktiga vet man bäddar för att de har större risk att fortstätta väga för mycket när de är vuxna. Och att vara överviktig kan förutom att ge en massa följdsjukdomar faktiskt förkorta ens liv.
Det är liksom inte småpotatis vi snackar om här. Vi måste göra något.
Tonårspojkar
I Norrbotten väger också tonårspojkar mer än tonårsflickor. Så- varför är det så? En del i förklaringen är att unga killar dricker mer läsk än jämnåriga tjejer.
När jag går och handlar på Coop ser jag läskkonsumtionen med egna ögon. Killar- och ibland tjejer - sitter på bänkar och dricker läsk, inte 33 centiliter, utan stora PET-flaskor. Det är att hälla i sig flytande godis och det kan inte ha gått någon förbi att socker är en stor bov i dramat om våra tunga kroppar. Dessutom spelar killar mer datorspel och sitter mer vid datorn generellt än tjejer, det är en stillasittande aktivitet - och inte allt för sällan släcks törsten med- just det - läsk. Som vuxen - som förälder- är det lätt att drabbas av panik - speciellt eftersom alla aktiviteter idag tycks inkludera sockerintag, bad, slalomåkning, bowling, shopping och så vidare har på något märkligt sätt börjat inkludera fika efteråt. Fika har blivit en kollektiv snuttefilt. Jag tror på information när paniken är nära, så jag ringde upp Annika Nordstrand, chef för Folkhälsocentrum i Norrbotten med den svåra frågan: Hur ska vi vuxna göra för att våra ungar inte ska väga för mycket? Hur ska vi stoppa övervikten - som är en folksjukdom. Och den som väntar sig quick- fix svar blir besviken. Istället, säger Annika Nordstrand, handlar det om att lägga ett pussel.
- Det finns inte en faktor, utan flera som leder till övervikt, säger hon.
- Vad gäller barnen vet vi att när de växer upp övertar de ofta familjens mönster, man lär sig av de vuxna.
Hon pekar på att matvanor naturligtvis är en viktig faktor i spelet att försöka få en bra livsstil. Att äta frukt och grönsaker är en bra hälsoinvestering, till exempel.
En annan sliten sanning är att vi måste låta barnen röra på sig, och röra på oss själva. Äter vi och dricker mer energi än vi gör av med, så kommer kroppen reagera på det och risken finns för övervikt.
Rör på dig
Slitna klyschor således: Rör på dig, ät bra mat, ät bara godis en gång i veckan och låt läsk vara något extra festligt.
Kanske är det dags att vi liksom lyssnar och tar till oss de där klyschorna också - även om det låter trist. Vi vill ju ha fest hela tiden, och det är sannerligen en del av problemet. Vem vill vara partyförstöraren och ropa: Stoppa festen! Fast det är precis det som behövs.
Maten i Norrbotten:
§ Generellt har glesbyggds områden i Sverige sämre matvanor än storstäder. Man äter mindre frukt och grönt och nya matinfluenser kommer långsammare.
"Många gånger har man också haft en mer traditionell kosthållning i glesbygden, man arbetade med kroppsarbete och därför behövt få mycket energi. Att lägga om kosthållning tar tid, generationer ärver sättet att äta av tidigare generationer.", säger Annika Nordstrand.
Överviktiga barn:
§ Det är en utmaning för vuxenvärlden. Vuxna är viktiga förebilder för sina barn och bör alltså själv se över sin kost och sina motionsvanor.
- Ta en sak i tagen, det är svårt att ändra levnadsvanor och ta hjälp om det behövs, tipsar Annika Nordstrand.
Fritiden och hälsan:
§ Andelen barn som har en stillasittande fritid har ökat.
- Vi måste få in vardagsmotion och se till att barnen också rör sig i skolan, säger Annika Nordstrand.