Haparanda tingsrätt dömde Andrei Manko till 16 års för mord och brott mot griftefriden.
Så snart den fällande domen kom till vår kännedom, och jag som ansvarig utgivare hunnit läsa igenom domskälen, namn- och bildpublicerades mördaren på Kuriren.nu, NSD.se och dagen därpå också i våra pappersutgåvor.
Generellt sett är namnpubliceringar av brottslingar mycket ovanliga i våra publiceringskanaler. Det är sällan motiverat att avslöja dömda brottslingars identitet. Enbart ”skvallervärdet” är självklart inte motiv till att orsaka den dömda den skada som en namnpublicering innebär.
Enligt vår publiceringspolicy finns det dock ett antal undantag. Styrande i dessa beslut är allmänhetens behov av att veta, det så kallade allmänintresset. Som läsarnas ombud jobbar vi på uppdrag av dig som betalar för vårt innehåll och läser våra produkter. Om vi bedömer att läsarnas behov av att få kännedom väger tyngre än en gärningsmans behov av integritet, kommer vi att publicera namn.
Ett klassiskt sådant exempel är en politiker som begår ett brott eller en överträdelse av ett sådant slag att det kan påverka allmänhetens fortsatta förtroende för den folkvalde. Det handlar alltså om allmänhetens behov av att få kännedom om identiteten på den klandrade för att kunna fatta beslut om fortsatt förtroende. Då är det enligt mig vår självklara plikt att publicera namn.
Ett annat exempel då namn är motiverat är vid mycket grova brott, där mord ju är det allra tydligaste och grövsta exemplet. Här har själva brottet har en sådan samhällspåverkan och allmänintresse att namnpublicering är motiverad. Den dömde gärningsmannens identitet är en del av samhällets och medborgarnas process att hantera och bearbeta det grova, samhällspåverkande brottet. Namnpubliceringen blir en viktig del av den processen.
Varje namnpublicering av det här slaget är självklart till skada för gärningsmannen, och eventuellt också dennes anhöriga. Det är vi medvetna om, och väger in i publiceringsbeslutet. I de ovan nämna undantagen gör vi helt enkelt bedömningen att allmänhetens behov av att veta väger tyngre än den namnpublicerades behov av integritet.
Publiceringsfrågor är sällan enkla, och det finns sällan ett facit eftersom varje publicering har unika förutsättningar. Därför tar jag som ansvarig utgivare alltid ställning i det enskilda fallet, och överväger med stor självklarhet noga varje namnpublicering. Det kan du som läsare alltid lita på.