”Den situasjonen vi er i nå, det er ikke én konkurs, det er tusener av konkurser. Vi har bare sett begynnelsen på det nå. Arbeidsledigheten stiger, jeg ser ikke inn i noe jeg tror blir en mild resesjon. Jeg ser inn i noe vi håper å unngå, en depresjon. For det må vi for enhver pris unngå”, sa han när intervjun avrundades. Tyvärr hade han rätt.
Krisen som har slagit så hårt på vår besöksnäring har inte bara bestått, den har förvärrats de senaste veckorna. Vi befinner oss nu så nära lockdown man nog kan komma i vårt land och branschen står nästan still.
Låt mig vara tydlig med att jag förstår åtgärderna fullt ut. Det är nödvändigt att vi alla ser allvaret i situationen och att vi gör vad vi kan för att pressa ner de tråkiga kurvor vi ser. Jag vill här passa på att berömma alla de besöksnäringsföretag som accepterar läget och tar sitt ansvar. Företagen gör vad som krävs i dessa tider av nöd, även om åtgärderna ofta sopar undan benen för det som är själva kärnan i deras affärsidéer.
Men beröm väger tyvärr lätt i plånboken, som vi vet. Den krassa sanningen är att många företag har sträckt sin likviditet och sin uthållighet till max. För att orka hålla ut, nu när det knappt går att bedriva någon verksamhet i denna bransch över huvud taget, så krävs det konkreta stöd som hjälper företagen att överleva.
Petter Stordalen tog till orda igen i Aftonbladet i veckan och lade ut texten precis lika tydligt igen. Kontentan var att branschen behöver stöd för att inte utraderas helt. ”Varje form av restriktion måste komma med ett statligt plåster som stoppar den akuta blödningen”, menar han. Han har i mina ögon helt rätt.
För vår besöksnäring skapar så stora värden för våra samhällen. Den skapar jobb och jämställdhet. Den hjälper vår integration och sysselsätter våra unga. Den är ett fundament våra samhällen står på, inte minst i mindre orter och i vår glesbygd. Och den är en motor för vår egen kultur, för vår stolthet, för vår egen fritid och för vårt eget välbefinnande.
Dessutom väntar världen på oss. Det har varit en märklig känsla att se hur intresset för oss i Swedish Lapland aldrig har varit större. Potentiella gäster sitter hemma och drömmer sig bort. Att döma av den tillväxt vi haft i sociala medier och det intresse vi ser för det material vi producerar så är det just oss många drömmer om att få besöka, när tiderna ändras.
Att nu se till att våra utsatta företag stöttas under de skälvande månader vi har framför oss ska därför inte bara ses som ett sätt att rädda företagare och företag. Det ska även ses som en investering i framtiden.
Ser vi till att hålla företagen under armarna den närmsta tiden, så säkerställer vi att vi kan öppna upp och välkomna gäster från när och fjärran på ett ansvarsfullt och säkert sätt igen, när pandemin väl är över. Det är ett sätt att se till så det finns ett jobb att gå tillbaka till när tiderna vänder, för alla de som tyvärr förlorat sitt arbete i krisens spår.
Gör vi det rätt, så säkerställer vi att krisen blir så kortvarig det någonsin går och att morgondagen kan mötas offensivt. För även om det är mörkt, riktigt mörkt just nu, så kommer morgondagen.
Det vore skam om vi inte såg till att vara beredda när det ljusnar.