Politik ska handla om vilket samhälle vi ska ha, hur människors vardag ska se ut, vilka värderingar som ska styra. Drevet mot Kent Ögren reducerar politiken till en fråga om enskilda ledares personlighetsdrag.
Det här sättet att bedriva politik är inget nytt. I boken Reinfeldt-effekten beskriver Aron Etzler hur moderaterna kunde vinna två riksdagsval genom att göra personfrågor till huvudfrågor i valet.
I valet 2006 utmålades Göran Persson till en trött och pampig ledare som behövde bytas ut. I valet 2010 svartmålades Mona Sahlin. Statsvetare har visat att opinionen bland väljarna i Sverige tydligt hade förflyttat sig åt vänster i centrala frågor.
Men eftersom valet gjordes till en förtroendeomröstning mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt så vann ändå moderaterna. Jag provade att googla på Mona Sahlin i augusti 2010 och fick upp länk efter länk om Toblerone, fiffel, bilder på Mona som åker kvast till Blåkulla etc.
Vi borde lära oss av det här. Jag ser tydliga likheter i landstingspolitiken 2014. Alla partier som backade ska naturligtvis rannsaka sig politiskt. Men inslaget av negativ personkampanj var tydligt och medvetet. Och det påverkade valresultatet.
Det sammanhanget kan man inte bortse ifrån när man ser händelserna i landstingsfullmäktige i torsdags där Kent Ögren avsattes som ordförande i landstingsstyrelsen genom att två av hans egna partivänner anonymt lade ner sina röster.
Deras agerande var fegt. Om man sitter och ska företräda medborgare och väljare i en politisk församling är det ett minimikrav att man öppet ska kunna stå för sina handlingar och åsikter. Hur ska man annars kunna bygga ett förtroende som företrädare för andra?
Från Vänsterpartiet har vi fått många ”råd” från utomstående under höstens förhandlingar om landstingspolitiken. Bland dom vanligaste råden var ”plocka bort Ögren”, ”avsätt diktatorn” etc.
Sådana råd kom oftast från personer som jag känner lite gemensamt med i politiken i övrigt. Men det kom också från personer som jag normalt tycker är ganska kloka. Vårt svar har varit konsekvent: vi accepterar inte att andra ska bestämma vem vi i Vänsterpartiet väljer som vår företrädare. Då måste vi också acceptera att det är Socialdemokraterna som själva utser sina företrädare.
Vänsterpartiet diskuterar gärna ledarskap. Men vi tycker att det är viktigare att få bort de privata vinstintressena i sjukvården än att bestämma vem som andra partier utser till sin företrädare. Innehållet i politiken måste vara i centrum.
Vilket samhälle vi ska ha. Vilka värderingar som ska styra. Landstingspolitiken ska handla om hur sjukvården ska fungera, kulturen, kollektivtrafiken, den regionala utvecklingen.
Det har vi skrivit ett avtal om och det avtalet vill vi värna och förverkliga under den kommande perioden.