Svar till signaturen “En som kör - förbi” insändare i NSD den 10 juli
Jag har bott i hela Sverige. Från Norrbotten via Skåne till Stockholm och Gävle. Ingenstans finns den sammanhållning, anda och trygghet som i Morjärv. Kärleken till nejderna, naturen och byns integritet är stor. Här sker gemensamma krafttag när det gäller.
”Jag kände mig alltid välkommen och upptagen i gemenskapen. Tycker att jag hade en fin kontakt med elever och föräldrar på skolan som var min arbetsplats. Morjärv är verkligen en vacker by som jag önskar allt gott i framtiden och tackar alla ”mina barn” och föräldrar för 33 fina år!” - Margareta
Morjärv beskrivs som en döende by. Det ska finnas en osämja som skapat läger. Jag väljer att se verksamheter som kämpar. Folkets Hus, MMS, MSK, Coop, Byautvecklingen, GK’s, loppis, Svartvikens Lantbruk, OKQ8, Kennel San-Jo-Le’s, BilTek, Flakasand, Kennel Charmer Wins, Uffes Lack, Kyrkan… listan kan göras lång.
Lägg märke till att jag skrev väljer att se. Vad väljer du att se när du passerar? Stängande butik, stängd servicestation och osämja? Eller väljer du att se folk som kämpar, ett rikt föreningsliv och gemenskap?
“Alla människor som man träffar i byn är så härliga. Glada, trevliga och hjälpsamma. Fantastisk by, fantastiska människor och jag väljer att tro och se att det finns en stor potential i/med Mjv.” - Jessica
Avslutningsvis vill jag, med hjälp av Morjärv - Törekörens stämmor förmedla den känsla jag får när jag är i Morjärv.
Här är allt så nära. Jag stannar här ett tag. Tar det jag kan bära och det som är idag.
Jag vill bara andas, se färgerna igen. Sol och regn som blandas med ro i skymningen.
Jag har orden och jag följer dem till min plats på jorden. Jag tror jag kommit hem.