Den bild jag bifogar är inte resultatet av ett kraschat grafikkort i kameran. Nej, bilden visar utsikten söderut, utefter Polcirkelvägen, mot torget i Murjek en kväll när mörkret lagt sig över byn. Inte en endaste gatlykta lättar upp höstnatten och den ljusa fläck, som syns i bildens mitt, är en ensam lampa på hembygdsgården.
Jag, som är en tillfällig besökare, fick uppleva detta mörker redan i påskas och svärmor, som har koll på datumen, vet berätta, att gatlyktorna slocknade redan den 26 februari.
Den som ger sig ut på fotvandring, när solen gått ner, lever farligt. Visst, det finns reflexer, men de ger bara ett begränsat skydd där det är kolmörkt.
Bybor har berättat att de ringt kommunen och klagat och kommunen har hänvisat till Vattenfall.
När de ringt Vattenfall har de hänsvisats till kommunen.
När man nu, när midnattssolen gjort sitt för i år, börjat ringa igen hävdar båda, att de aldrig hört talas om några klagomål.
Man kan undra hur länge gatubelysningen hade fått vara borta inne i tätorten. Ute i byarna är det tydligen ingen mer än byborna, som bryr sig.